Signaturteknik
Inom området Signaturteknik görs multidisciplinära analyser av flygfarkoster avseende deras signaturegenskaper, som exempelvis radar-, IR- och akustiska signaturer.
Det multidisciplinära har koppling till geometrisk formgivning, materialteknik och strömningsfysik, men även telekrig, sensorintegration, systemsamverkan och omgivningsmodellering.
Inom området genomför FOI analyser av flygfarkoster med krav på signaturegenskaper. Huvudfokus är radarsignaturer, IR-signaturer samt akustiska signaturer. Givet en önskvärd operativ flygplansförmåga ger denna typ av analys en vägledning om hur farkosten kan utformas avseende aerodynamik, dragkraft, styrning och signatur, samt vilka effekter det får på flyghastighet, manövrerbarhet, uthållighet och lastförmåga. Radar- och IR-spridningskarakteristik av material och objekt beräknas, analyseras och minimeras utan att andra kritiska prestanda såsom aerodynamiska eller strukturella egenskaper påverkas.
När det gäller radarsignatur krävs god kompetens inom teoretisk elektromagnetik, numerisk analys samt utveckling av generella och anpassningsbara beräkningsverktyg. Verktygslådan innehåller en blandning av enkla metoder baserade på fysikalisk optik och exakta numeriska fältmetoder för att studera helkroppssignaturer. IR-signatur kräver god kompetens inom fysik, numerisk analys samt generella och anpassningsbara beräkningsverktyg. Kunskap finns även inom framdrivning- och förbränningsområdet och analys av akustiska signaler.
För att kunna stödja Försvarsmakten driver FOI flera speciallabb och mjukvaror, unika i Sverige. Dessa laboratorier används för mätning av alla typer av våglängdsområden såsom radar, IR och laser. FOI har också erfarenhet och utrustning för att genomföra signaturmätning i fält. Genom forskningen inom signaturmodelleringen tar vi fram validerade programkoder för mål och bakgrund som stöd för bland annat simuleringsverksamhet.
FOI utvecklar även de båda signaturkoderna SAFIR för IR-beräkningar och EMCAV för radarsignaturberäkningar av kaviteter (typiskt luftintag) i samarbete med Saab Aeronautics, Saab Dynamics och GKN Aerospace, vilka också är användare av koderna.
Forskningen bedrivs i internationell samverkan i olika internationella organisationer såsom EDA och Nato.