Scenarier och typfall

FOI har länge gjort studier om framtiden. Inom militära verksamheter finns en tradition av att arbeta med framtidsscenarier men kunskapen om hur man utvecklar och använder scenarier utnyttjas även på den civila sidan. Inom ramen för FOI:s verksamhet inom krisberedskap och samhällssäkerhet används scenarier främst inom områdena krisberedskap, planering för civilt försvar, energi, samt risk- och förmågebedömning.

Syftet med att studera framtiden och använda scenarier
Framtidsstudier kan ha olika syften, till exempel att försöka förutsäga den troligaste framtida utvecklingen inom ett visst område, att bredda bilden av möjliga utvecklingar samt att formulera framtida mål. Framtidsbilder, eller scenarier, kan användas på olika sätt och i olika sammanhang. De kan vara ett underlag för utbildning och för att vidga föreställningsförmågan om ”vad som kan hända”. Inom planering används ibland scenarier, antingen som ett inspirationsunderlag, ett verktyg för planering eller som ingående förutsättningar för planering. I det sistnämnda fallet styrs planeringen ibland av s.k. dimensionerande scenarier för en viss verksamhet.

I planeringssammanhang bör man sträva efter att ha en bredd av scenarier som inte behöver vara särskilt detaljerade. Vid utbildning och övning däremot är det mer fördelaktigt att använda ett, eller ett fåtal, scenarier med större detaljeringsgrad och konkretion som inte är bundna till en bestämd tidpunkt. Detta för de som övas ska få ett engagemang och en känsla av verklighet, och för att diskussioner om konsekvenser och åtgärder ska bli konkreta. Även när man utvärderar åtgärdsförslag är det värdefullt att pröva dessa i konkreta scenarier eftersom man då kan avslöja svagheter hos åtgärdsförslagen. Denna typ av scenarier brukar benämnas händelsescenarier, eller typfall.

Områden där FOI använder scenarier

  • Krisberedskap
    För bland annat länsstyrelser och kommuner har scenarier och typfall tagits fram för att de ska kunna öva, pröva och utveckla sin beredskap och samverkansförmåga vid hantering av samhällsstörningar. Under 2019 tog FOI fram explorativa scenarier för att testa flera olika funktioner i länsstyrelsernas krishantering.
  • Planering för civilt försvar
    Civila aktörers förmåga att uppfylla målet för det civila försvaret beror bland annat på vilka utmaningar som en situation av höjd beredskap eller krig ställer på samhället och dess invånare. Scenariobaserad metodik används för att på ett systematiskt sätt analysera förutsättningar för aktörer att hantera olika skeenden. Bland annat har FOI på uppdrag av MSB tagit fram ett antal typfall som används som utgångspunkt vid planering för civilt försvar. FOI har specifikt tagit fram scenarier för ett angrepp med kärnvapen.
  • Energi
    Inom energiområdet har FOI arbetat med scenarier inom såväl forskningsprojekt som vid stöd till planerande aktörer. Forskningen har bland annat handlat om hur klimatpolitiken kan komma att påverka energisäkerheten. Vidare har vi bidragit till Försvarsmaktens långsiktiga planering genom scenariobaserad omvärldsanalys på energiområdet. Angreppssättet har främst varit explorativa scenarier. Även inom FOI:s scenariobaserade arbete med planering för civilt försvar berörs energisektorn på olika sätt.

  • Nationell risk- och förmågebedömning
    FOI har gett stöd till MSB i sitt arbete med att ta fram nationella scenarier. Det handlar om att ta fram specifika scenarier för nationell scenarioanalys inom ramen för nationell risk- och förmågebedömning. Syftet med MSB:s arbete med nationella scenarioanalyser är att på ett strukturerat sätt, utifrån ett scenario, analysera påverkan på samhället samt sårbarheter och förmågor kopplat till den valda händelsen.

  • Metodstöd
    FOI kan även stödja andra myndigheter med att utveckla och använda scenarier inom studier där vi inte har expertkompetens. Ett exempel på ett sådant arbete är inom ramen för Future Forests som är ett tvärvetenskapligt forskningsprogram som drivs av Sveriges lantbruksuniversitet SLU i samarbete med Umeå universitet och Skogforsk. Ett annat exempel är ett projekt för Migrationsverket, där FOI har utvecklat scenarier och metod för analys av scenarierna. FOI kan också aktivt delta i analysarbetet.

Det finns tre principiellt olika sätt att förhålla sig till framtiden: Hur vi tror att den kommer bli, vad som skulle kunna hända, och hur vi vill att framtiden ska utformas.

Prediktivt scenario - den mest troliga framtiden
Enligt det första förhållningssättet försöker vi ta reda på den mest troliga framtiden. Denna beskrivs i ett så kallat prediktivt scenario. Ett vanligt exempel på ett sådant scenario är en väderprognos. Prediktiva scenarier bygger ofta på resultatet från simuleringsmodeller eller på extrapolering av historiska data. Inom samhällsplaneringen används de bland annat för att bedöma hur trafiken kommer att utvecklas i en specifik region eller för att beräkna andelen äldre i ett längre perspektiv. Det finns dock inte alltid underlag för att göra prognoser med tillräcklig säkerhet och ju längre in i framtiden prognoserna sträcker sig desto större blir osäkerheterna.

Explorativa scenarier - det som är möjligt
Ett annat sätt att tänka kring framtiden är att måla upp olika händelseutvecklingar och sedan förhålla sig till dem i samhällsplaneringen. Med det angreppssättet utvecklar man explorativa scenarier som belyser det som är möjligt. De explorativa scenarierna beskriver ofta hur omvärlden kan utvecklas, det vill säga de faktorer som en beslutsfattare inte själv kan påverka men som kommer att påverka utfallet av beslutet. Exempelvis kan en svensk kommun som ska införa åtgärder för att skydda kritisk infrastruktur mot sabotage använda scenarier som innehåller beskrivningar av hur olika faktorer utvecklas, exempelvis säkerheten i omvärlden, teknikutvecklingen och hur vi använder sociala medier. Man brukar sträva efter att scenarierna ska vara relevanta, trovärdiga och utmanande. De behöver däremot inte vara troliga som de prediktiva scenarierna.

Normativa scenarier - det önskvärda
Ett tredje sätt är att själv måla upp den önskvärda framtiden och sedan fundera på hur man kan nå dit. De visioner som man då skapar kallas normativa scenarier och belyser det önskvärda. I samhället används sådana scenarier exempelvis då man har en vision som man vill nå, som nollvisionen i trafiken eller att en kommun ska bli fossilfri ett visst årtal. Normativa scenarier kan bland annat göras med så kallad backcasting där man formulerar ett långsiktigt framtida mål, ofta på samhällelig nivå, och stegvis analyserar vilka förändringar som krävs för att gå från nutid till den uppmålade framtidsbilden. Benämningen backcasting kommer av att analysen sker baklänges i tiden (i kontrast till forecasting som är vanlig då man tar fram prediktiva scenarier).


Ibland är det lämpligt att använda blandvarianter av exempelvis prediktiva och explorativa scenarier. Utöver detta kan specifika händelsescenarier, t.ex. ’worst case’-scenarier, vara lämpliga att använda, inte minst inom krisberedskapsplanering. Vilket av angreppssätten ovan man bör välja beror på syftet med arbetet.


Senast uppdaterad: 2021-11-15