Vapen, skydd och säkerhet

Verksamheten inom området styrda vapen är inriktad på analys och värdering av styrda vapen i alla domäner. Förmågan att värdera prestandan på styrda vapen byggs upp genom forskning på enskilda delkomponenter och kompletta vapensystem.

Resultatet från värderingarna används både i hotanalysarbete och som underlag inför anskaffning och modifiering av materiel. Vi har övergripande kunskap om deltekniker för styrda vapen och djupare kunskap i områdena styrning, navigering och banplanering (eng. guidance, navigation and control) samt farkostdynamik.

Verksamheten hanterar prestandavärdering av enskilda vapen och farkoster samt vapensystem i dueller mellan vapen och plattform, eller mellan vapen och vapen. En förutsättning för vårt arbete är förmågan att omsätta expertkunskap inom relevanta delområden till modeller och användbara simuleringsverktyg.

Inom området Systemvärdering bedrivs värdering av plattformars egenskaper inom mark- och sjödomänerna samt värdering av vapen- och förbandssystem i domänerna mark, sjö och luft. Inom verksamheten utvecklas modeller, analysmetoder och värderingsverktyg för att värdera effekten av samverkan mellan militära plattformar, vapensystem och förband.

Fokus ligger på att studera vapensystem och stridande plattformars bidrag till stridseffekten i olika scenarier. Detta görs huvudsakligen genom att utveckla kvantitativa värderingsmetoder som bygger på modellering av ingående system och plattformar. Där så är lämpligt kombineras detta med komplementära kvalitativa analysmetoder såsom krigsspel.

Resultaten används bland annat i Försvarsmaktens arbete med förmågeutveckling och i anskaffnings- och andra materielrelaterade projekt hos Försvarets materielverk.

Ordet autonom används ofta om tekniska system som har förmågan att utföra komplexa uppgifter medan ordet automatisk används om tekniska system som kan utföra relativt enkla uppgifter. Ett tekniskt system kan vara autonomt i en eller flera delfunktioner, och ett helt autonomt system är automatiserat i alla funktioner det har att utföra.

För obemannade farkoster innebär det att funktioner som en pilot, förare eller annan operatör normalt utför måste automatiseras. Exempel på sådana funktioner är farkoststyrning, ban- och ruttplanering, navigering, feldetektering, felhantering, beslutfattande och uppdragsplanering. För att en farkost ska betraktas som ett helt autonomt system måste även andra specifika funktioner för uppgiften som farkosten har att utföra automatiseras, såsom målidentifiering, målpositionering och målföljning. För att en grupp av farkoster ska samverka och styras som en enhet av en eller ett fåtal operatörer krävs automatiserad och decentraliserad koordinering för att operatörerna inte ska överlastas.

Forskningen om autonoma system på FOI består av forskning om farkoster med autonom eller automatisk funktionalitet i militära tillämpningar och i olika domäner (sjö-, luft-, och markfarkoster). Resultaten och kunskaperna används för att stötta uppdragsgivare med systemvärdering och konceptutveckling av autonoma system.