Jag accepterar att kakor lagras på min dator

Läs mer

Beredskaps- sårbarhets- och säkerhetshänsyn i planärenden.

Beredskaps- sårbarhets- och säkerhetshänsyn i planärenden. Beställ tryckt exemplar Lägg i kundvagnen
Författare: Broberg Wulff Maria, Wulff Petter, Ödlund Ann
Ort: Stockholm
Sidor: 34
Utgivningsår: 1999
Publiceringsdatum: 1999-08-26
Rapportnummer: (FOA-R--97-00616-240)
Nyckelord Beredskapshänsyn, fysisk planering, sårbarhet, säkerhet
Sammanfattning I denna rapport presenteras kommunala företrädares syn på säkerhets- och beredskapshänsyn samt länsstyrelseföreträdares syn på beredskaps- och sårbarhetshänsyn i planärenden. Representanter från sex länsstyrelser och 13 kommuner har svarat på frågeformulär angående länsstyrelsens respektive kommunernas arbete med beredskapshänsyn i planärenden. Några av dessa representanter har även intervjuats. Alla har fått lämna exempel på planärenden. Vi har fått ca 50 exempel. Vår sammanställning av planärendena visar att: o de framför allt rör sig om kemiska risker - dels rörliga riskkällor (farligt gods), dels fasta (gasledningar och anläggningar). o krig är i ca 20% av fallen den huvudsakliga "riskkällan". o ärendena faller inom ett fåtal kategorier. För länsstyrelserna är transportärenden det vanligaste. För kommuner dominerar bostads- och kontorsärenden. Begreppet BIS (Beredskapshänsyn i planering och samhällsutveckling) diskuteras. Begreppet kan behöva ses över bland annat mot bakgrund av 1996 års försvarsbeslut.
Abstract This report presents a municipal and county view on the issue of preparedness considerations in the planning process (BIS). Representatives from six County Administrative Boards and thirteen municipalities have given their comments and a number of cases - about 50 in all. About half of the cases concern chemical risks - either moving risks (dangerous goods) or fixed risks (gas pipes and plants). Preparedness for war conditions is a main concern in about 20% of the cases. There is also an attempt to structure the problem area. Preparedness can result in either physical measures taken or in increased mental preparedness. We have investigated the physical measures only. We have suggested a number of criteria for a measure to qualify as BIS measure. BIS measures should be long term investments with an aim to lessen non-trivial risks; preferably with a wartime as well as a peacetime effect. We conclude that the concept of BIS would benefit from further elaboration and that the Board for Emergency Planning has a central role in such a process.

Kundvagn

Inga rapporter i kundvagnen

FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut

FOI
Totalförsvarets forskningsinstitut
164 90 Stockholm

Tel: 08-555 030 00
Fax: 08-555 031 00

Orgnr: 202100-5182