Jag accepterar att kakor lagras på min dator

Läs mer

Användning av vattenloppa som screeningorganism vid toxikologisk undersökning av organiska fosforföreningar och vid utveckling av motmedel.

Användning av vattenloppa som screeningorganism vid toxikologisk undersökning av organiska fosforföreningar och vid utveckling av motmedel. Beställ tryckt exemplar Lägg i kundvagnen
Författare: Berglind Rune, Artursson Elisabet
Ort: Umeå
Sidor: 19
Utgivningsår: 1999
Publiceringsdatum: 1999-10-13
Rapportnummer: (FOA-R--99-01083-862)
Nyckelord Daphnia magna, vattenloppa, sarin, HI6, reaktivering, water flea, reactivation, cholinesterase
Sammanfattning Rapporten sammanfattar resultaten från inledande studier av sarins effektrelaterade egenskaper på vattenloppan Daphnia magna, och motmedels effekt på reaktiveringen av hämmat enzym. Undersökningen finansierades av "Innovationsrådet" och genomfördes vid FOA NBC-skydd i Umeå. Kemiska stridsmedels toxikologiska egenskaper undersöks främst genom studier av deras effekter på gnagare. Likaså används gnagare som förstahandsalternativ vid utveckling av medel som motverkar förgiftning av dessa medel. Avsikten med denna studie var att pröva om ett litet kräftdjur ska kunna användas i inledande studier av kemiska stridsmedels toxiska egenskaper och motmedlens skyddade förmåga. Vattenloppan Daphnia magna användes som testorganism i samtliga undersökningar. Den blir maximalt 5 mm lång (hjässa till stjärt) och odlas i små skålar fyllda med kranvatten och matas med gröna encelliga alger och bagerijäst. Försöken genomförs på en liten bordsyta där exponeringen sker i små bägare (50 ml) med olika koncentrationer av testämnet. Vanliga testvariabler är överlevnad, reproduktion och olika biokemiska markörer. Undersökningarna visar att vattenloppans känslighet för sarin är i paritet med den för paration. Den koncentration som ger 50 procentig immobilisering inom 48 timmar ligger mellan 5.5 och 7.2 mikrog/l. Exponering av djuren för 8 mikrog sarin/l i tre timmar immobiliserar djuren helt och hämmar deras kolinesteras med ca 90 %. Efterbehandling av djuren i 24 timmar med HI6 (25 mg/l) resulterar i en reaktivering av djurens rörlighet med max 62 % samt av enzymet med ca 50 %.
Abstract This report presents the results from initial studies on the effect-related properties of the organophosphorus compound, sarin, on the water flea, Daphnia magna, and the reactivation of inhibited cholinesterase. The study was financed by the "Innovationsrådet" and conducted at FOA NBC Defence in Umeå. The toxicity of chemical warfare agents (CW:s) is normally investigated in rodents. Rodents are also used as a first choice alternative in the development of therapeutic agents. The aim with this study was to try if a small fresh water crustacean, the water flea (Daphnia magna), could be used in initial studies on the effect-related properties of CW:s and the protective effect of therapeutic drugs. Daphnia magna was used in all experiments. It was grown in 700 ml large beakers with 500 ml tap water. The animals were fed with unicellular green algae and bakery yeast. In all experiments juvenile animals were used. The water fleas were exposed to the test compounds in 50 ml beakers filled with 30 ml test medium. Survival, mobility was recorded over a 48 h period and the cholinesterase activity in homogenates of the animals was analysed. The water flea was very sensitive to sarin (EC50 5.5 to 7.2 microg/l). A four-hour exposure to 8 microg sarin/l knocked out all animals and the cholinesterase was inhibited by 90 %. Post treatment of sarin exposed animals with the oxim HI6 (25 mg/l) reactivated the enzyme by 50 %. The survival of the animals was 91 % when not treated with HI6 and 62 % when treated.

Kundvagn

Inga rapporter i kundvagnen

FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut

FOI
Totalförsvarets forskningsinstitut
164 90 Stockholm

Tel: 08-555 030 00
Fax: 08-555 031 00

Orgnr: 202100-5182