Jag accepterar att kakor lagras på min dator

Läs mer

G-tolerance as influenced by the distensibility of arteries and arterioles in the legs.

G-tolerance as influenced by the distensibility of arteries and arterioles in the legs. Beställ tryckt exemplar Lägg i kundvagnen
Författare: Eiken Ola, Mekjavic Igor, Sundblad Patrik, Kölegård Roger
Ort: Stockholm
Sidor: 13
Utgivningsår: 2003
Publiceringsdatum: 2003-01-01
Rapportnummer: (FOI-R--1100--SE)
Nyckelord Anti-G muskelanspänningsmanöver, G-skydd, G-tolerans, isometrisk muskelkontraktion, muskelkemoreflex, acceleration, arteries, arterioles, diastensibility, G-tolerance, pressure distension, total peripheral resistance
Sammanfattning Bakgrund. Vid hög +Gz-belastning ökar ofta trycket i nedre kroppshalvans blodkärl till nivåer kapabla att distendera såväl artärer som arterioler. Metoder. Tryckdistension hos nedre extremitetens artärer och arterioler jämfördes mellan försökspersoner (fp) med hög G-tolerans (H; n=8; passiv "Gradual Onset Rate" G-tolerans = 6.6±0.7 G) och låg G-tolerans (L; n=8; G-tolerans=3.9±0.3 G). Grupperna skilde sig ej avseende ålder, massa, längd eller viloartärtryck. Försök genomfördes med fp liggande på rygg i tryckkammare med ena underbenet utstucket genom en öppning i kammardörren. Intravaskulärt tryck i underbenets kärl höjdes genom att stegvis öka kammartrycket till max 240 mmHg. Diameter och flöde mättes i arteria tibialis posterior medelst ultraljud/Doppler-teknik. Resultat. Arteriell väggstyvhet, bedömt som kritiskt distensionstryck (dvs. det lokala artärtryck vid vilket en markant, ihållande ökning av artärens diameter först detekterades) var större (p=0.01) i H-gruppen (316±27 mmHg) än i L-gruppen (281±21 mmHg). Kritiskt distensionstryck för arteriolerna (dvs. det lokala artärtryck vid vilket en markant, ihållande flödesökning först detekterades) tenderade att vara högre (p=0.07) i H-gruppen (282±15 mmHg) än i L-gruppen (264±11 mmHg). Slutsats. Resultaten tyder på att in vivo väggstyvheten hos benens prekapillära kärl kan ha inverkan på individens passiva G-tolerans.
Abstract Background. At high +Gz-loads, pressures in dependent blood vessels are commonly raised to levels capable of distending arteries and arterioles. Distension of precapillary vessels may reduce arterial pressure, and hence compromise G-tolerance. Methods. Pressure distension in arteries and arterioles of the leg were compared in subjects possessing high G-tolerance (H; n=8; relaxed Gradual Onset Rate G-tolerance = 6.6±0.7 G) and low G-tolerance (L; n=8; G-tolerance=3.9±0.3 G). The two groups were closely matched with regard to age, weight, height and resting arterial pressure. Experiments were performed with the subject supine in a pressure chamber with a lower leg protruding through a port in the chamber door. Increased intravascular pressure in the blood vessels of the leg was accomplished by increasing chamber pressure in a stepwise manner to a maximum of 240 mmHg. Diameter and flow in the posterior tibial artery were measured by means of ultrasonographic/Doppler techniques. Results. Arterial stiffness, as assessed by the critical distending pressure (i.e. the local arterial pressure at which a marked sustained increase in arterial diameter was initially detected), was higher (p=0.01) in the H-group (316±27 mmHg) than the L-group (281±21 mmHg). The critical arteriolar distending pressure (i.e. the local arterial pressure at which a marked sustained increase in flow was initially detected) tended to be higher (p=0.07) in the H-group (282±15 mmHg) than the L-group (264±11 mmHg). Conclusion. It appears that the in vivo wall stiffness of precapillary leg vessels may be a determinant for relaxed G-tolerance.

Kundvagn

Inga rapporter i kundvagnen

FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut

FOI
Totalförsvarets forskningsinstitut
164 90 Stockholm

Tel: 08-555 030 00
Fax: 08-555 031 00

Orgnr: 202100-5182