Jag accepterar att kakor lagras på min dator

Läs mer

De svenska samverkansteamen. En utvärdering av de svenska samverkansteamen i Kosovo och Bosnien-Hercegovina.

De svenska samverkansteamen. En utvärdering av de svenska samverkansteamen i Kosovo och Bosnien-Hercegovina. Beställ tryckt exemplar Lägg i kundvagnen Ladda ned som PDF
Författare: Emma Svensson
Ort: Stockholm
Sidor: 45
Utgivningsår: 2008
Publiceringsdatum: 2008-09-05
Rapportnummer: (FOI-R--2554--SE)
Nyckelord samverkansteam, LMT, LOT, Bosnien-Hercegovina, Kosovo
Keywords Bosnia, Bosnia and Herzegovina
Sammanfattning De svenska samverkansteamen har i huvudsak följt de koncept som finns utarbetade inom NATO respektive EUFOR. Man skall dock kunna bli något bättre på dessa. Teamens verksamhet skiljer sig åt mellan bidragande nationer vilket innebär att typen av och kvalitén på inhämtad information varierar. Detta gör materialet svårhanterbart. De nationella intresserna har också i vissa fall fått komma före insatsens. Detta gäller även för Sverige och Försvarsdepartementet bör därför tydliggöra för Försvarsmakten vilka intressen som ska styra en svensk insats. Sverige bör också överväga att införa en längre och överlappande rotationdå detta skulle öka kvalitén och kontinuiteten på teamens arbete. Längre utbildning i muntlig och skriftlig kommunikation behövs också. Vad gäller NATO verkar det finnas ett behov av att se över användandet av samverkansteam då det inte finns en enhetlig organisation, ett syfte eller en metod för denna typ av verksamhet. En annan brist är att teamen inte har en egen analysfunktion trots att de torde vara mest lämpade att avgöra sanningshalten i det inhämtade materialet. Inom samverkansteamen gör man en tydlig åtskillnad mellan sin egen verksamhet och underrättelse samt CIMIC. Detta är dock inte helt självklart då samverkansteamens verksamhet kan ses som en kombination av de andra två. En ökad kunskap kring begreppen behövs därför.Ett långsiktigt engagemang i KFOR kan på sikt innebära att ett deltagande i samverkansteam blir nödvändig varför Sverige bör överväga att återigen delta. I Bosnien-Hercegovina däremot är det civil snarare än militär personal som behövs.
Abstract The Swedish Liaison Teams have in many ways followed the concept papers regarding LMT and LOT. However, there is room for some improvement. There are also differences between the teams depending on the contributing countries. This means that the type and quality of the gathered information varies which makes the material difficult to handle. Also, the interests of the contributing countries have sometimes been more important than the interest of the operation. Since this applies also to Sweden, the Ministry of Defence needs to make clear which interests should guide a Swedish contribution. Sweden should also consider initiating a longer and overlapping rotation, since this would enhance the quality and continuity of the work of teams. Further education regarding verbal and written communication is also necessary.When it comes to NATO, there seems to be s need for a uniformed organisation, purpose and method regarding the use of liaison teams. Another shortcoming is the lack of an analysis capasity within the teams themselves since they might be best suited to decide whether the gathered information is true or false. The teams make a clear distinction between their own work and intelligence, and CIMIC. However, since their work can be seen as a combination of the other two this is not obvious. An enhanced knowledge about the different concepts is therefore needed. A long-term Swedish engagement in KFOR can in the long run mean that a contribution to the LMTs becomes necessary. Sweden should therefore consider once more contributing with teams. In Bosnia and Herzegovina on the other hand, it is civilian rather than military personnel that is needed.

Kundvagn

Inga rapporter i kundvagnen

FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut

FOI
Totalförsvarets forskningsinstitut
164 90 Stockholm

Tel: 08-555 030 00
Fax: 08-555 031 00

Orgnr: 202100-5182