Jag accepterar att kakor lagras på min dator

Läs mer

EU:s insatsförmåga – förutsättningar för en samlad ansats post Lissabon.

EU:s insatsförmåga – förutsättningar för en samlad ansats post Lissabon. Beställ tryckt exemplar Lägg i kundvagnen Ladda ned som PDF
Författare: Anna Forsström, Teresa Åhman
Ort: Stockholm
Sidor: 47
Utgivningsår: 2012
Publiceringsdatum: 2012-03-16
Rapportnummer: (FOI-R--3403--SE)
Nyckelord EU, civilskydd, humanitärt bistånd, GSFP, utrikestjänsten, DG, ECHO, Lissabonfördraget, förmågeutveckling
Keywords EU, civil protection, humanitarian aid, CSDP, European External, Action Service, EEAS, DG ECHO, the Treaty of Lisbon, crisis response, disaster, response, Crisis Platform, Situation Room, capability development
Sammanfattning EU:s förmåga att hantera kriser och katastrofer innefattar flera olika instrument och strukturer. Dessa vilar till stor del på skilda mandat och förutsättningar. Vid situationer som kräver användande av flera av dessa instrument och strukturer, inom t.ex. civilskydd, humanitärt bistånd och den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP), har efter Lissabonfördragets ikraftträdande nya förutsättningar skapats för samverkan vid kriser och katastrofer. I detta sammanhang kan särskilt inrättandet av EU:s utrikestjänst och den organisatoriska sammanslagningen av civilskyddssamarbetet och det humanitära biståndet inom kommissionen nämnas. Det övergripande syftet med denna studie har varit att identifiera beröringspunkter och potentiella samverkansområden samt att problematisera möjligheter och utmaningar för EU att uppnå en samlad insatsförmåga vid kriser och katastrofer. I studien konstateras att de förändringar som Lissabonfördraget fört med sig kräver mer tid för att få effekt i systemet i sin helhet. Därtill är de olika mandat och förutsättningar som gäller för respektive policyområde centrala att ta hänsyn till för att kunna identifiera beröringspunkter och bedöma möjligheterna till samarbete. I det förberedande arbetet finns t.ex. flera samordningsmöjligheter mellan synergiarbetet inom ramen för GSFP och civilskyddssamarbetet. I responsfasen finns flera beröringspunkter mellan de nya funktioner som skapats inom EU:s utrikestjänst och kommissionens instrument och strukturer.
Abstract EU crisis response consists of several different instruments and structures, to a large extent covered by separate mandates and conditions. In situations requiring the use of several of these instruments and structures, for example those within Civil Protection, Humanitarian Aid and the Common Security and Defence Policy (CSDP), the Treaty of Lisbon and the re-organization within the European Commission, offer new conditions for a more coordinated EU crisis response. The establishment of the European External Action Service (EEAS) and the merge of Civil Protection and Humanitarian Aid within DG ECHO can in this respect be highlighted. The overall aim of this study has been to identify possible interfaces and areas of cooperation and highlight challenges and opportunities for the EU to obtain a coordinated crisis response. The authors conclude that the changes brought about by the Treaty of Lisbon need more time in order to have effect in the EU system as a whole. Moreover, the different mandates and conditions for each policy area need to be taken into consideration in order to be able to identify interfaces and cooperation opportunities. In the preparatory work it's possible to find specific areas where coordination is possible, for example regarding the work on promoting synergies between civil and military capability development within CSDP and the work within Civil Protection. In the response phase there are also several opportunities for coordination between the new functions within EEAS and the instruments and structures within the Commission.

Kundvagn

Inga rapporter i kundvagnen

FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut

FOI
Totalförsvarets forskningsinstitut
164 90 Stockholm

Tel: 08-555 030 00
Fax: 08-555 031 00

Orgnr: 202100-5182