Jag accepterar att kakor lagras på min dator

Läs mer

Internationella insatser i Libyen 2011.

Internationella insatser i Libyen 2011. Beställ tryckt exemplar Lägg i kundvagnen Ladda ned som PDF
Författare: Fredrik Lindvall, David Forssman
Ort: Stockholm
Sidor: 81
Utgivningsår: 2012
Publiceringsdatum: 2012-06-21
Rapportnummer: (FOI-R--3447--SE)
Nyckelord Libyen, Gaddafi, Nato, USA, Frankrike, Storbritannien, internationella insatser, internationella operationer, förmågor, stridsflyg, attackuppdrag, flyguppdrag, sortie
Keywords Libya, Gaddafi, NATO, USA, Frankrike, Storbritannien, international operations, capabilities, combat aircrafts, strikes, sortie
Sammanfattning Syftet med denna rapport är att analysera de sammantagna militära operationerna som riktades mot Libyen 2011, Libyenkampanjen, och försöka dra lärdomar inför framtida militära insatser. Bakgrunden till studien är behovet att förstå nutida militära insatser. Det finns flera faktorer som gör Libyenkampanjen särskilt intressant från ett svenskt perspektiv, bl.a. den geografiska närheten till Europa, det relativt stora europeiska bidraget och den svenska medverkan. Ett tydligt kännetecken för Libyenkampanjen var att tyngdpunkten låg på flyginsatser. Dessa insatser utgjorde basen för övriga militära åtgärder genom att ta bort regimens offensiva manöverutrymme. Därtill skapade insatserna ett långsiktigt tryck genom att slå mot strategiskt viktiga resurser, främst bränsleförsörjning. Flyginsatserna kan dock inte ensamt förklara händelseutvecklingen. Utgången av Libyenkampanjen eller åtminstone genombrottet på marken måste också relateras till rebellernas efterhand ökade militära förmåga och de multinationella operationernas samlade påverkan. Även om de övergripande målsättningarna uppnåddes, så kan insatserna inte bara beskrivas i positiva ordalag. Gaddafiregimens våld mot den egna befolkningen stoppades, men det tog nio månader att uppnå. Få civila dog som en direkt följd av de multinationella insatserna, men många dog i kriget. Det räckte med att använde en liten andel av Nato-medlemmarnas sammanlagda resurser, men Libyen utgjorde inte en avancerad motståndare. Inom vissa nischer och för flera stater visade insatsen på betydande kapacitetsbrister inom alliansen. Lärdomar från Libyenkampanjen i förhållande till framtida insatser är bl.a. att det finns begränsningar avseende lufttankning, underrättelseförsörjning och precisionsbekämpning vid operationer i eller i närheten av Europa. Inte minst är Europa beroende av USA när det gäller att få rätt volym inom dessa förmågor. Detta särskilt när uppdragen begränsas av stor försiktighet avseende civila förluster och av att det inte finns ett uppdaterat underrättelseläge. När det gäller Libyenkampanjens eventuella påverka på framtida militära insatser kan några trender och särskiljande omständigheter lyftas fram. I många avseende upprepades ett mönster från tidigare operationer. Stater som har resurser och är villiga att använda dem intervenerar under amerikansk ledning. Likt andra kampanjer där det funnits fredsframtvingande mandat, så var första målsättningen att skapa militär handlingsfrihet genom att slå mot luftförsvar och ledning. Därefter eller om möjligt parallellt inriktas operationerna på huvuduppgifterna, t ex skydd av civila. Medverkande stater anpassade sitt deltagande efter egna politiska förutsättningar. Vad Libyenkampanjen kan säga om västvärldens förmåga visavi mer resursstarka eller tekniskt mer avancerade motståndare än Libyen är inte uppenbart. Motståndet var begränsat och västvärlden använde sig inte av sina mest kvalificerade förmågor.
Abstract The purpose of this report is to analyze the complete sum of military operations directed against Libya in 2011, the Libya campaign, and to draw lessons for future military operations. The rationale for this study is the need to understand contemporary military operations. There are several factors that make the Libya campaign particularly interesting from a Swedish perspective, including the geographical proximity to Europe, the relatively large European contribution and the Swedish participation. One obvious feature of the campaign in Libya was the emphasis on air operations. By removing the regimes offensive capabilities the air campaign became the key for all other military activities. In addition, air strikes on strategically important resources, especially fuel supply, created a long-term pressure on the regime. But the output of the military campaign or at least the break-through on the ground are probably more closely linked to the rebels' increased military power and the overall impact of the multinational operation, than just to the air component. Even though the overall objectives were met, the intervention may not only be described in positive terms. The regime´s violence against its own people was stopped, but it took nine months to accomplish it. Few civilians died as a direct result of multinational operations, but many died in the war. The NATO members used only a small percentage of their total resources in the campaign, but Libya was not a sophisticated adversary. In certain niches and for several states the operation showed significant capability deficiencies for the Alliance. Experiences from the Libya campaign of interest for future operations, includes deficiencies with regard to air refueling, intelligence capabilities and precision ammunition when operating in or near Europe. Moreover, when it comes to getting the right volume of these capabilities, Europe is very much dependent on the U.S. This is especially true if the particular mission is limited by extreme restrictions with regard to collateral damage and if there is not an updated intelligence picture. There are also some trends and particular circumstances to be highlighted regarding the campaign in Libya. In many respects, a pattern is repeated from previous operations. States that have the right military capabilities and are willing to use them will intervene under American leadership. Like other campaigns, where there have been peace-enforcement mandates, the first aim is to shape the battlespace by attacking air defenses and key command and control functions. Participating states tailor their participation according to their unique national political preconditions. What the Libya campaign can say about the West's ability versus more resourceful and technologically more advanced adversaries than Libya is not clear. The resistance was limited and the West did not use its most qualified capabilities.

Kundvagn

Inga rapporter i kundvagnen

FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut

FOI
Totalförsvarets forskningsinstitut
164 90 Stockholm

Tel: 08-555 030 00
Fax: 08-555 031 00

Orgnr: 202100-5182