Jag accepterar att kakor lagras på min dator

Läs mer

Gruppens informationshantering - Lägesuppfattning vid förflyttning.

Gruppens informationshantering - Lägesuppfattning vid förflyttning. Beställ tryckt exemplar Lägg i kundvagnen Ladda ned som PDF
Författare: Charlotte Hellgren, Björn Johansson, Per-Anders Oskarsson, Jonathan Svensson
Ort: Linköping
Sidor: 45
Utgivningsår: 2012
Publiceringsdatum: 2012-12-28
Rapportnummer: (FOI-R--3561--SE)
Nyckelord Spatial lägesuppfattning, navigering, Santa Barbra Sense of Direction test, arbetsbelastning, tekniskt stöd, spatiala test.
Keywords Spatial awareness, navigation, Santa Barbra Sense of Direction test, workload, technical support, spatial test
Sammanfattning Denna rapport redovisar två studier av individers förmåga att skapa och bibehålla spatial lägesuppfattning under förflyttning. Med spatial lägesuppfattning avses här förmågan att på uppmaning kunna genomföra invisning, dvs peka ut riktningen till ett antal olika positioner (objekt i terrängen). Två studier har genomförts, en i stadsterräng med begränsat tekniskt stöd av GPS-mottagare vid invisning och en i skogsterräng med fullt tekniskt stöd av GPS-mottagare vid invisning. I skogsterräng uppmättes en signifikant skillnad i prestation mellan de som fick invisa med hjälp av GPS-mottagare och de som fick invisa utan, enbart med hjälp av sin individuella spatiala lägesuppfattning. Prestation vid invisning innebär i denna studie avvikelsen i grader från korrekt bäring till ett avlägset objekt utom synhåll, t.ex. en byggnad skymd av ett skogsparti. I bebyggelse var skillnaden mellan grupperna med och utan tekniskt stöd obetydlig, men i det fallet var också tillgången till det tekniska stödet begränsad då försöksdeltagarna bara hade tillgång till stödet under förflyttningsmomentet, inte under själva invisningen. Deras precision vid invisning var alltså lägre än för de som haft tillgång till det tekniska stödet även under invisning, vilket indikerar att tillgång till tekniskt stöd för lägesuppfattning under navigering inte är tillräckligt för en bra prestation - för att lyckas invisa noggrant behövs tekniskt stöd även under själva invisningen. En negativ effekt av tillgång till det tekniska stödet var att det tog signifikant längre tid att peka ut punkterna i terrängen med, jämfört med utan det tekniska stödet. Det exakta sambandet mellan tid och precision bör undersökas ytterligare. Utan tekniskt stöd fanns en tydlig effekt av att precisionen försämras under loppet av förflyttningen. En felvisning mellan 30 och 50 grader var vanlig. Tre olika typer av spatiala test utfördes för att undersöka om det fanns något samband mellan testerna och precision vid invisning. Testen var Santa Barbara Sense of Direction (SBSOD; självskattning), ett mentalt "pappersvikningstest" och ett spatialt orienteringstest. Ett starkt samband mellan det spatiala orienteringstestet och precision vid invisning kunde fastställas. Sammanfattningsvis kan det konstateras att den mänskliga förmågan att korrekt kunna skapa och bibehålla spatial lägesuppfattning rörande flera riktningar under förflyttning är mycket begränsad och individuellt varierande. Ett tekniskt stöd av typen GPS-mottagare med en bra kompass ger mycket goda effekter i termer av minskad avvikelse från korrekt riktning vid utpekning av mål.
Abstract This report presents two studies of individuals' ability to create and maintain spatial orientation during movement. Spatial orientation is here referred to as the ability to estimate the direction to various positions (objects in the terrain). Two studies were conducted, one in urban terrain with limited support of a GPS-receiver when estimating the direction to different positions and one in wooded terrain where the participants received full support from the GPS-receiver when estimating the direction to different positions. In wooded terrain there was a significant difference in performance between those who got to estimate directions using a GPS-receiver, and those who did it without support. Performance is in this report the calculated error of indicated bearing in the relation to correct bearing, measured in degrees. In urban terrain the difference between the groups performance was insignificant. In the urban study, the participants had access to the GPS-receiver during navigation but not during the direction estimation task. This indicates that technical support for spatial orientation during navigation is not enough for a good performance - to succeed, technical support is needed during the actual direction estimation. A negative effect of having full access to the technical support was that it took significantly longer time to estimate the direction with than without the technical support. The relationship between task time and precision should be investigated further. Without the technical support the performance deteriorates over distance. A mean error between 30 and 50 degrees was common. Three different types of paper-and-pencil spatial tests were performed to investigate whether there was any connection between any of the tests and performance. The three tests were the Santa Barbara Sense of Direction (SBSOD; self-assessment), a spatial visualization test (the Paper Folding Test) and a spatial orientation test (the Perspective Taking Test). A strong correlation between the spatial orientation test and performance could be established. In summary it can be stated that the human ability to correctly maintain spatial orientation regarding multiple directions during movement is very limited and individually varied. A technical support like a GPS-receiver with a good compass provides very good effects in terms of reduced deviation from the correct bearing when estimating directions.

Kundvagn

Inga rapporter i kundvagnen

FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut

FOI
Totalförsvarets forskningsinstitut
164 90 Stockholm

Tel: 08-555 030 00
Fax: 08-555 031 00

Orgnr: 202100-5182