Jag accepterar att kakor lagras på min dator

Läs mer

Framtidens fredsfrämjande? Försvarsmaktens bidrag till kapacitetsbyggande insatser.

Framtidens fredsfrämjande? Försvarsmaktens bidrag till kapacitetsbyggande insatser. Beställ tryckt exemplar Lägg i kundvagnen Ladda ned som PDF
Författare: Michael Jonsson, Pär Eriksson
Ort: Stockholm
Sidor: 63
Utgivningsår: 2014
Publiceringsdatum: 2014-05-16
Rapportnummer: (FOI-R--3814--SE)
Nyckelord Fredsfrämjande, kapacitetsbyggande, säkerhetssektorreform, Mali, Somalia, Afghanistan, Kosovo, EUTM, KFOR, OMLT, ALTHEA.
Keywords Peace support operations, capacity building, security sector reform, Mali, Somalia, Afghanistan, Kosovo, EUTM, KFOR, OMLT, ALTHEA
Sammanfattning Denna studie analyserar de krav deltagande i kapacitetsbyggande insatser ställer på Försvarsmakten rörande rekrytering, utbildning och organisation. Dessa krav - samt Försvarsmaktens förmåga att uppfylla dem - beror till stor del på insatsens syfte och typ av uppgifter. Vid enskilda insatser syftande till grundläggande soldatutbildning i relativt säkra insatsområden (såsom EUTM Somalia och EUTM Mali) har Försvarsmaktens förmåga att uppnå hållbar kompetensförsörjning varit god, medan det finns förbättringspotential rörande utbildning och tillvaratagande av erfarenheter. Vid truppinsatser som involverar mentorskap till stridserfarna militärenheter i direkt anslutning till en pågående konflikt (såsom OMLT i Afghanistan) har situationen varit den omvända. Utbildning och tillvaratagande av erfarenheter fungerar väl, men frågetecken har rests rörande Försvarsmaktens förmåga att uppnå hållbar kompetensförsörjning vid liknande, framtida uppdrag. Den kombination av krav på instruktörvana, personlig lämplighet, mångårig erfarenhet av förbandsledning samt stridsförmåga som denna typ av insats ställer på utsänd personal medför att den relevanta rekryteringspoolen är begränsad. Vid mentorskap i en postkonfliktsituation (såsom KFOR i Kosovo samt EUFOR ALTHEA i Bosnien-Hercegovina) ligger nyckeln till framgång i att finna lämpliga kandidater, då möjligheterna till utbildning och nyttjande av tidigare erfarenheter ofta har varit mer begränsade. Studien identifierar ett flertal möjliga förbättringsåtgärder, inklusive bl.a. att öka stödet till enskilda insatser, utöka de tidsramar Försvarsmakten har för att planera och förbereda insatser, samt att sända ut samövade enheter i stället för att specialrekrytera inför en enskild insats. Studien visar slutligen att det föreligger en spänning mellan den typ av uppgifter som Försvarsmakten har störst förmåga att genomföra (grundutbildning av soldater) och den typ av insatser som efterfrågas inom SSR-litteraturen (institutionsbyggande, stärkt civil kontroll över säkerhetssektorn samt ökad respekt för mänskliga rättigheter).
Abstract This study analyses the requirements that providing troop contributions to capacity building missions create for the Swedish Armed Forces (SAF) regarding recruitment, training and organizational aspects. These requirements - and the ability of the SAF to fulfill them - are contingent on the mandate of the mission and the specific tasks involved. For smaller missions aimed at providing basic military training in comparatively safe mission environments (including EUTM Somalia and EUTM Mali), the ability of SAF to sustainably recruit competent personnel has been strong, whereas pre-mission training and post-mission analysis of lessons learnt leave room for improvement. For larger missions aimed at mentoring experienced military units in direct conjunction to active conflict (such as OMLT in Afghanistan) the situation is the reverse. Pre-mission training and post-mission analysis of lessons learnt work well, but doubts have been raised regarding the ability of SAF to sustainably recruit competent personnel for similar, future missions. The combination of personal characteristics, long-term experience of leading military units, instructor experience and personal combat ability required implies that the relevant pool of recruits is limited. Lastly, for mentoring in post-conflict contexts (including KFOR in Kosovo and EUFOR ALTHEA in Bosnia-Hercegovina) the key to success lies in finding suitable candidates, as the opportunity for training and institutional learning is limited. The study identifies a number of possible avenues for improvement, including expanding support given to smaller missions, extending the time-frame that SAF is given to plan and prepare missions, and the relative advantages of deploying already existing units versus hand-picking personnel for specific missions. Lastly, the study highlights the tension between the types of capacity-building tasks that the SAF has the greatest ability to execute (basic "train and equip" missions) and the tasks requested in the SSR-literature (institution-building, improving civilian oversight of the security sector and respect for human rights).

Kundvagn

Inga rapporter i kundvagnen

FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut

FOI
Totalförsvarets forskningsinstitut
164 90 Stockholm

Tel: 08-555 030 00
Fax: 08-555 031 00

Orgnr: 202100-5182