Jag accepterar att kakor lagras på min dator

Läs mer

Integration och splittring. Säkerhetspolitiska aspekter på den ryskspråkiga befolkningens integration i Estland.

Integration och splittring. Säkerhetspolitiska aspekter på den ryskspråkiga befolkningens integration i Estland.  Beställ tryckt exemplar Lägg i kundvagnen Ladda ned som PDF
Författare: Johan Eellend
Ort: Stockholm
Sidor: 53
Utgivningsår: 2014
Publiceringsdatum: 2014-12-18
Rapportnummer: (FOI-R--4004--SE)
Nyckelord Estland, säkerhet, integrationspolitik, ryskspråkig, minoritet, Krim
Keywords Estonia, integration, security, Russian-speaking minority, Crimea
Sammanfattning Sedan Estlands självständighet 1991 har den ryskspråkiga befolkningens medborgarskap, lojalitet och koppling till Ryssland haft en central inrikes- och säkerhetspolitisk betydelse. Något mindre än 30 % av Estlands befolkning är ryskspråkig. Gruppen är dock splittrad med olika ursprung, social position och olika sätt att förhålla sig till det estniska samhället. Den estniska staten har sedan 1990-talet strävat efter att integrera den ryskspråkiga befolkningen. Rysslands mål har varit att förhindra detta med syfte att använda den ryskspråkiga gruppen för sina egna utrikespolitiska syften och för att destabilisera och minska tilliten till det estniska samhället. Det ryska inflytandet sker främst genom ryskspråkig media, som av de flesta ryskspråkiga anses ha lika stor trovärdighet som estnisk media. Från mitten av 1990-talet förde Estland en medborgarskapspolitik som syftade till att öka antalet medborgare och att öka kunskapen i det estniska språket. Politiken var lyckosam så till vida att andelen estniska medborgare i landet ökade från 68 % 1992 till 84 % 2014 och antalet statslösa minskade från 32 % till 6,5 %. Efter 2007 har denna politik förändrats till att förespråka integration genom mångkultur. Vid sidan av detta har stora grupper av estnisk- och ryskspråkiga enats kring landets ekonomiska framgångar. Genom den ökade integrationen har den ryskspråkiga gruppen splittrats än mer. Medan majoriteten av de ryskspråkiga känner att Estland är deras enda hemland står en mindre del helt utanför det estniska samhället. Denna grupp utgör ett möjligt underlag för att skapa sociala oroligheter och protester. Det estniska samhället saknar dock idag politiska konflikter som skulle kunna ge upphov till sådana och Ryssland har inte lyckats använda sitt inflytande till att skapa några. De estnisk- och ryskspråkiga har i stort drabbats lika av de ekonomiska kriserna och erfarenheterna visar att kriserna inte långvarigt har påverkat befolkningens tilltro till samhället. I stort skiljer sig inte den ryskspråkiga gruppens situation i Estland nämnvärt från den situation som många grupper av arbetskraftsinvandrare i Europa befinner sig i. Ett undantag skulle kunna vara att de ryskspråkiga i Estland har blivit ett redskap i den ryska utrikespolitiken och att den internationella uppmärksamheten kring de ryskspråkigas situation i Baltikum har lett till en större politisk medvetenhet och en mer aktiv integrationspolitik än vad som varit fallet i andra europeiska länder.
Abstract Russia's annexation of Crimea and its involvement in the conflict in eastern Ukraine have roused many questions about the loyalty, political role and societal position of the Russian-speaking population in the states of the former Soviet Union. For many of those countries, Russia's use of indirect force, in combination with information warfare and mobilization of the Russian-speaking population, are threats that they have been warning of. For Estonian society, the question of the citizenship, loyalty and connection of the Russian-speaking population with Russia has been of domestic and international significance since Estonia's independence, in 1991. Of Estonia's population of 1,4 million, the Russian-speaking portion constitutes slightly less than 30 %. The segment is not uniform, but fragmented; they have various origins, social and economic status, and relations to the rest of Estonian society, and reside in different parts of the country. About half of the Russianspeakers live in the Tallinn area and a third in Ida-Virumaa district, mostly in Narva, near the Russian border. Today, 53 % of the Russian-speaking population has Estonian citizenship, approximately 20 % have Russian citizenship, and another 20 % lack citizenship in any country, but reside in Estonia in possession of so-called "aliens' passports." The position of the Russian-speaking population in Estonia has attracted considerable domestic and foreign attention and has clear implications for the country´s security. The Estonian government has sought to integrate the Russianspeaking population in order to reduce societal tension. Meanwhile, the Russian government has been attempting to foil the integration measures, so as to be able to use the Russian-speakers both to influence Estonian society and as a tool in its own foreign policy. Russia's commitment to the Russian-speaking group has varied over the years and has been linked to its relations with Estonia and other EU countries. In addition to its use of its influence over Russian-speakers in the Baltic states, Russia's main methods for gaining influence over those states have been through its attempts to control their economies, supply of energy and the media. In the case of Estonia, Russia's control of the media and its influence over Russianspeakers are most important. Moreover, Russia has systematically discredited the Estonian state and society in its desire to make the Russian-speaking population in Estonia loyal to Russia. Broadcasting Russian media in Estonia and seeking to influence the Russian-speaking associations, not just individuals, in Estonia, are two of its methods. Although the Russian influence over the voluntary sector is limited, its influence via the media is significant. The majority of Russian speakers in Estonia mainly consume Russian-produced media, while only half also follow Estonian-language media. The Russian-speaking population's levels of confidence in Russian

Kundvagn

Inga rapporter i kundvagnen

FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut

FOI
Totalförsvarets forskningsinstitut
164 90 Stockholm

Tel: 08-555 030 00
Fax: 08-555 031 00

Orgnr: 202100-5182