Samverkansbehov på central nivå. En översiktlig kartläggning av samverkansbehov vid väpnat angrepp, internationell insats och allvarlig kris

Syftet med rapporten har varit att lämna bidrag i form av idéer och underlag till det fortsatta arbetet med att reformera strukturerna för samverkan mellan centrala aktörer. Behovet att samverka med andra är som mest uttalat vid väpnat angrepp och allvarlig kris. Mycket tyder på att det för många aktörer endast är en liten skillnad mellan dessa två situationer vad gäller planering och beredskapsarbete. Många har påpekat att även om det är samma aktörer man samverkat med i alla situationer, kan själva behovet av samverkan med dessa aktörer öka i samband med en extraordinär situation. Trots detta tycks samverkansbehoven mer vara beroende av den roll och de uppgifter en aktör har i samhället än av den specifika situation som råder. De speciella situationer som internationella insatser utgör kan ställa särskilda krav på samverkan. Det är inte fråga om samverkan med samma aktörer som i den vardagliga verksamheten eller för att kunna lösa sin uppgift vid väpnat angrepp eller allvarlig kris. I rapporten tas goda exempel på samverkan och övningar upp. vidare diskuteras nya strukturer för samverkan och idéer för fördjupade analyser inom ämnesområdet.