Urannivåer i urinen hos svensk personal som arbetat eller avser att arbeta i den svenska KFOR-stryrkan i Kosovo. Del 2. Uppföljning av tidigare studie

Studiens syfte vara att följa upp den i mars 2001 gjorda studien av urannivåer i urinen hos personal vid den svenska bataljonen i Kosovo. Det överraskande resultatet av den inledande studien visade att den svenska kontrollgruppen (personal från den bataljon som var på väg till Kosovo) hade betydligt mer uran i urinen, 26,8 ng/g kreatinin mot 6,9 ng/g för de som var på väg hem från Kosovo efter sex månaders tjänstgöring där. I november 2001, strax innan hemförlovningen från Kosovo, gjordes därför ny provtagning på 21 personer bland dem som hade haft de högsta urannivåerna innan avresan. Resultatet av provtagningen visade att samtliga försökspersoner uppvisade en mycket lägre (74-97 %) uranhalt i sin urin efter ett drygt halvårs vistelse i Kosovo. I medeltal var minskningen 90 %, från 69 ng/g kreatinin innan till 6,7 ng/g efter. Eftersom dricksvattnet ansågs vara den viktigaste urankällan undersöktes uranhalten i kommunalt dricksvatten vid Almnäs, där försökspersonerna var förlagda vid provtagningen i mars 2001. Dessutom undersöktes de befolkningsmässigt största svenska kommunerna och några ytterligare kommuner av intresse för studien. Vidare undersöktes det mineralvatten personalen drack i Kosovo och som jämförelse tre svensa typer av mineralvatten, en läsksort och tre ölsorter. Uranhalterna var genomgående mycket låga, men några kommuners dricksvatten, ett svenskt mineralvatten och en av de testade ölsorterna innehöll betydligt mer uran (som mest ca 100 ggr mer) än det mineralvatten försökspersonerna hade tillgång till i Kosovo. Även om man ensidigt skulle dricka det mineralvatten som hade den högsta uranhalten krävs att man dricker 9-10 liter per dag före att närma sig den årsdosgräns på 100 microSv från uran i vatten som det ur strålskyddssynpunkt anses olämpligt att överskrida. Det är utifrån denna studie svårt att uttala sig om vilka andra källor till uranintag som kan finnas i Sverige. Att hitta dessa källor utgör en framtida utmaning.