Lokal krishantering - Erfarenheter och diskussion om kommunledningens roll

Författare:

  • Ryghammar Lotta
  • Carlbom Olle
  • Dérans Douglas
  • Ekebjär Göran

Publiceringsdatum: 2004-01-01

Rapportnummer: FOI-R--0967--SE

Sidor: 82

Skriven på: Svenska

Nyckelord:

  • lokal krishantering
  • krisledning
  • Försvarsanalys
  • Defence Analysis

Sammanfattning

För at utöva en effektiv krishantering skall kommunledningen ansvara för de egna kommunala verksamheterna, verka för ett deltagande av andra aktörer inom kommunens geografiska område samt verka för goda kontakter med berörda aktörer utanför kommunens område. Syftet är att åstadkomma en samordnad krishantering i kommunen med dels kommunens egna resurser, dels andra resurser befintliga inom kommunensgeografiska område. Vi har funnit att kommunledningens roll i den lokala krishanteringen kan preciseras i samordnande ledning, samverkan och information under olika skeden av en extraordinär händelse. I samband med den nya lagen om extraordinära händelser infördes begreppen områdesansvar och kommunal krisledningsnämnd. Det kommunala områdesansvaret har därefter nämnts i olika utredningssammanhang och i kombination med det sektorsansvar som tillskrivs varje verksamhetsområde. Områdesansvar skulle därvid bland annat innebära en uppgift för kommunledningen att, utan särskilda befogenheter, vid behov verka för att all verksamhet inom kommunen som hanterar krissituationer samordnas. Tillkomsten av krisledningsnämnden medför inga befogenheter utöver de som i normalläget tillkommer den kommunala organisationen och möjligheterna att leda annan verksamhet inom kommungränsen än den egna är begränsad till samråd. Våra studier av erfarenheter från flera händelser indikerar framgångsfaktorer men också brister i krishanteringen. Det krishanteringssystem som nu är under införande tillvaratar på ett bra sätt de många erfarenheter som erhållits och systemet bedöms underlätta för kommuner i deras arbete med planering för och hantering av extraordinära händelser. sammanfattat anser vi att de kommuner vi studerat i allt väsentligt genomfört sin krishantering väl samt att de redan arbetar efter det nya krishanteringssystemets principer. Förutom att arbeta vidare med upplevda svårigheter finns ett antal frågor att lösa eller belysa ytterligare i krishanteringssystemet. Det är inte klart hur ledning och samordning inom systemet i sin helhet kommer att fungera när flera ledningsnivåer och sektorer berörs. Nuvarande författningar ger möjligheter att skapa ett sammanhängande system men kräver uppmärksamhet beträffande beröringspunkterna mellan olika organs ansvarsområden, speciellt om de verkar på olika ledningsnivåer i samhället. För den vidare utvecklingen av krishanteringsförmågan anser vi att det är viktigt att lagstiftning, regelsystem, ansvarsfördelning, ersättningssystem med mera är sammanhängande från lokal till central nivå och att den kan stödjas av effektiva kommunikationsmöjligheter.