On connecting climate change with security and armed conflicts

Syftet med denna rapport är att beskriva och sammanfatta vad vetenskapssamhället har att säga om samband mellan klimatförändringar, säkerhet och konflikter. en central del i detta utgörs av att diskutera vilka slags säkerhetsbegrepp som används i denna kontext. Mera övergripande systar studien till att analysera vilken betydelse klimatförändringarna får för svensk försvars- och säkerhetspolitik samt för det svenska krishanteringssystemet. Tre frågeställningar har varit vägledande för arbetet: 1. Vilka säkerhetsbegrepp används i anslutning till diskussioner om klimatförändringar? 2. Vilka konsekvenser förväntas klimatförändringar få för säkerhetsrelaterade frågor? 3. Vilka konfliktrisker identifieras i forskningslitteraturen? För att besvara dessa frågor har studien primärt inventerat vad som kan betecknas som vetenskaplig ltteratur. Denna avgränsning är gjord för att bidra till en faktabaserad analys av vilken kunskap som finns om samband mellan klimatförändringar och säkerhet. I litteratur om klimatförändringar och väpnad konflikt används i hög utsträckning statscentrerade perspektiv, medan diskurser om klimatförändringar och sårbarhet primärt är individbaserat, s.k. individbaserad säkerhet (eng. `human security`). Ofta är dessa kopplingar outtalade. Den mest centrala skillnaden mellan den individbaserade ansatsen och det mera klassiska och statscentrerade säkerhetsperspektivet utgörs av en vidgning i fråga om vilka det är som kan drabbas av säkerhetshot. Att staten kan ansättas för säkerhetshot från fler faktorer än andra nationers ingrepp är idag vedertaget varpå det finns omfattande säkerhetspolitiska analyser av olika slags hot, exempelvis energisäkerhet, ekonomisk säkerhet och miljösäkerhet. Klimatförändring och dess konsekvenser anges ofta utgöra ytterligare en i raden av dessa slags nya hot och kan riktas mot stat såväl som individ. När det gäller vilka konsekvenser klimatförändringarna förväntas få på säkerhetsrelaterade frågor görs det primärt genom historiska analyser av samband mellan klimat- och naturresursförändringar och konflikter. De forskare som blickar framåt tar primärt utgångspunkt i IPCCs uppskattningar av klimatförändringarna (särskilt IPCCs fjärde utvärderingsrapport från 2007). Även denna studie tar utgångspunkt i IPCC, men inkluderar också en uppdatering av de vetenskapliga rönen för tre områden vilka bedöms vara centrala för säkerhet i vid mening nämligen färskvattenresurser, livsmedelsproduktion och hälsa. Dessa områden står därefter centralt i en regional analys som fokuserar på Europa, Afrika, Asien, Ryssland och Arktis. Genomgången visar att förändringarna är mer omfattande än vad som uppskattades i IPCCs fjärde utvärderingsrapport, detta gäller särskilt uppvärmning av oceanerna, havsnivåhöjning och avsmältning av Arktis istäcke sommartid. Därutöver visar faktiska mätningar på att koldioxidutsläppen är högre än vad som har antagits i IPCCs scenarier. Detta ligger till grund för att vi även behandlar extremscenarier. Eftersom analyser av de säkerhetsrelaterade implikationerna från klimatförändringarna primärt utgår från IPCCs scenarier kan föreliggande studie inte analysera vilka konsekvenser mer extrema klimatscenarier kan få. Det vi däremot har observerat är att de bedömningar som görs tar utgångspunkt i den dynamik som präglar konflikter i stort och att klimatförändringarna förväntas spä på redan existerande konfliktrisker. klimatförändringar i sig kopplas således inte till konfliktutlösning, men klimatförändringarnas effekter anses försvåra möjligheten till att säkerhetsställa grundläggande villkor, såsom mat och vatten, vilka i sig kan utgöra en grogrund för konflikt. Studien visar också att klimatdebatten primärt tar utgångspunkt i naturresursforskning, vilket innebär att klimatförändringarnas effekter inte analyseras i sin helhet. För att åskådliggöra sambandet mellan klimatförändringar och säkerhet har vi tagit fram en konceptuell figur (figur A). Utgångspunkten är tre vägar som sammanlänkar klimatförändringar med säkerhet och konflikter. Den första går via traditionell internationell politik och nuvarande klimatdiskurs vilket bland annat handlar om maktbalans mellan nationer, men också vilka föreställningar om säkerhetshot som finns i fråga om klimatförändringarna. Den andra fokuserar på förändrande naturresurser och hur dessa kan länkas till säkerhet. Den tredje riktar uppmärksamhet mot katastrofer som följer på klimatförändringarna.