Training in the CV90 simulator

Två studier vid Befattningstränare Stridsfordon 90 (BFT 90) har genomförts. Den första studien genomfördes hösten 2009, under den tidigare delen av soldaternas utbildning. Den andra studien genomförde våren 2010 under den senare delen av soldaternas utbildning. 2009 deltog endast skyttar, medan även förare och vagnchefer inkluderades 2010. Studierna fokuserade på fidelity (överstämmelse med verkligheten), presence (närvarokänsla), motivation, om det är roligt, feedback, inlärning och transfer av träning. Resultaten visar att skyttarna hade högre skattningar än övriga befattningar på inlärning i simulatorn och simulatorträningens effekt på prestation i verklig CV90. Skyttarna hade också tränat mer i simulatorn än övriga befattningar. Under tidig utbildning 2009 tränade skyttarna mer på grundläggande handhavande och förberedelser inför träning i verklig CV90. Under senare utbildning 2010 tränade de däremot mer på teamträning. Inlärning i simulatorn skattades högre av skyttarna under tidig utbildning än senare, för övriga studerade begrepp av simulatorträning var det endast små skillnader. Det tycks rimligt att inlärning i simulatorn skattas högre under tidiga stadier med mycket procedurträning i simulator, jämfört med senare stadier med större fokus på teamträning i riktig CV90. Trots att deltagarna hade många negativa synpunkter på simulatorns grafik och överensstämmelse med verkligheten så var deras skattningar av hur mycket de lärde sig under träningen och träningens effekt på prestation i verklig CV90 relativt höga. Detta tyder på möjligheten till träningseffekt i enkla simulatorer med låg fidelity. Med komponentanalys och linjär strukturell ekvationsmodellering (LISREL) kunde deltagarnas skattningar användas för att skapa en modell av orsakssambanden mellan de studerade begreppen för simulatorträning. Modellen visar att träningsmiljön (mätt genom hur roligt träningen upplevdes, motivation, feedback, närvarokänsla och fidelity) hade en positiv effekt på träning i simulatorn (mätt genom inlärning i simulatorn och träningens effekt i riktig CV90). Träning i simulatorn kunde även uppdelas i två komponenter, vilket ger en modell med tre komponenter där träningsmiljön har en positiv effekt på träningen i simulatorn, vilket i sin tur har positiv inverkan på transfer av träning till verklig CV90. Resultaten kan även ligga till grund för förbättring av det enkätinstrument som används vid undersökningarna. För att kunna ge rekommendationer om förbättringar avseende träning och simulatorutveckling krävs studier med ett mer kvalitativt angreppssätt.