Svenska perspektiv på underrättelseverksamhet och kvalitet

Att beslutsfattare har nytta av bra underrättelser är ej ett kontroversiellt påstående, men vad som utgör bra underrättelser har varit en debatterad fråga både i nationella och internationella fora de senaste åren. Bakgrunden till detta arbete är en ambition att öka insynen i hur det svenska underrättelsesamhällets organisationer och personal ser på underrättelseverksamhet och kvalitet. Dessa perspektiv är väsentligt att förstå för dem som arbetar i underrättelsesamhället och de som ska inrikta verksamheten. Syftet med denna studie är att ge en svensk syn på begreppet underrättelse och på kvalitet i underrättelserapportering. De två huvudsakliga frågeområdena är hur personer i det svenska underrättelsesamhället ser på underrättelsebegreppet och hur svenska underrättelserelaterade dokument beskriver kvalitet i rapportering. Ansatsen i studien är i huvudsak explorativ och deskriptiv, eftersom fokus ligger på svenska perspektiv och få jämförbara studier eller andra erfarenheter finns att tillgå. De intervjuade personerna och de undersökta dokumenten återspeglar perspektiv från FM/MUST och FRA, men även Fö/RK och viss öppen litteratur. Genom en kvalitativ innehållsanalys identifierar studien först olika teman inom de två frågeområdena. Dessa teman förs sedan samman till kategorier och huvudkategorier. Unikitet är den första överordnade kategorin och det innefattar de unika egenskaper underrättelser har för kunden, både i förhållande till övrig informationsförsörjning och i förhållande till vad andra aktörer kan få reda på. Relevans är det andra övergripande temat. Underrättelser ska vara relevanta för kunden utifrån behov, timing, verklighetsförankring och trovärdighet. Hantverksskicklighet är den tredje övergripande kategorin och avser i vilken mån underrättelseverksamhet håller en inre kvalitet eller är kopplade till internt relaterade ideal, vilka i princip är oberoende av kunden och omvärlden.