Klimatförändringar, migration och konflikter: samband och förutsägelser

Föreliggande rapport syftar till att beskriva sambanden mellan klimatförändringar, migration och konflikter liksom att undersöka vilka prognoser som finns i fråga om framtida klimat- och miljöförändringsdriven migration. Analysen har tagit utgångspunkt i vetenskapliga publikationer om sambanden mellan klimatförändringar, migration och konflikter samt i olika studier av framtida migrationsflöden och prognoser för framtida migration. Rapportens centrala slutsatser är följande:  Migration kan till sin karaktär vara permanent, cirkulär och temporär. Historiskt sett tycks det ha funnits ett mönster i att naturkatastrofer framförallt leder till en temporär migrationsprocess, medan återkommande naturförändringar såsom torka främst medför cirkulära migrationsrörelser. Permanent migration tycks vara starkt avhängig individens ekonomiska och sociala förutsättningar liksom vilka migrationpolicies som förs i mottagarländer. Om livsmiljön undergrävs torde det kunna påverka migrationens karaktär och en större andel permanent migration kan komma att uppstå.  Migration särskiljs ofta ifråga om den är inhemsk eller internationell. Inhemsk migration dominerar hittillsvarande migrationsmönster och förväntas också göra så framöver. Inhemsk migration handlar framförallt om migration från landsbygd till städer.  Prognoser för framtida migration kopplat till klimat- och miljöförändringar låter sig knappast göras, vilket primärt bottnar i svårigheten att urskilja klimat- och miljöförändringar som en enskild drivkraft. Även omfattningen av framtida migration i stort är svårt att uppskatta. Rural-urban migration förväntas dock även framgent utgöra den mest omfattande migrationsformen.  Konfliktrisker från migration behandlas sällan som ett särskilt tema. I de få studier som finns framgår att den mest betydelsefulla faktorn för migrationens konsekvenser är det mottagande samhällets kapacitet att ta emot migranter. Detta ligger till grund för hypotesen att migration, oavsett karaktär, framförallt utgör ett problem om det sker i en region där spänningar finns.  Migration innefattar alltid ett mått av individuellt och kollektivt beslutsfattande. Med utgångspunkt i klimat- och miljöförändringarnas roll för migration är begreppet "ofrivillig migration" (eng. forced migration) viktigt eftersom klimat- och miljöförändringarna kan utgöra en stark påtryckningsfaktor, vilket dock inte betyder att alla som påverkas migrerar.  Klimatförändringarnas konsekvenser på samhället är avhängigt samhällets sårbarhet, där geografiska och fysiska betingelser för samhället innebär olika slags utmaningar (t.ex. för kuststäder, torrområden, bergsområden). Samhällen har emellertid olika robusthet för att möta förändringar, och denna förmåga kan både utvecklas och förloras.  De faktorer som tycks vara mest betydelsefulla för samhällens robusthet att möta förändringar är av snarlik karaktär när det gäller klimatförändringar, konflikter och migration. Det handlar med andra ord om att utmaningar - oavsett karaktär - kan innebära riskmoment i samhällen som saknar fungerande institutioner (s.k. svaga stater) samt att dessa utmaningar kan leda till påfrestningar även i stater med fungerande institutioner (s.k. starka stater).