Kvalitetsbaserad ledningssystemutveckling

Att utveckla rätt ledningssystem på rätt sätt är en stor utmaning, där många projekt misslyckas. Listan på orsaker till svårigheterna kan göras lång och inget enskilt projekt kan ta sig an samtliga. Projektet Kvalitetsbaserad ledningssystemutveckling påbörjades år 2011 och har tagit sig an en del av svårigheterna med ledningssystemutveckling av hög relevans för Försvarsmakten. Denna rapport beskriver de resultat som erhållits inom projekt under 2012, vilket är projektets avslutningsår. Modeller är viktiga vid systemutveckling, för att beskriva olika fenomen och aspekter. De utgör ett medium för att kommunicera mellan olika involverade aktörer. Kapitel 3 i rapporten beskriver 12 kategorier av riktlinjer för att erhålla kognitivt effektiva modeller. Dessa kategorier är: (1) Visuella variabler, (2) Utformning av symboler, (3) Kommentarer och etiketter, (4) Fokusering, (5) Strukturering av diagram, (6) Gruppering av element, (7) Visualisering av flöden, (8) Komplexitet i diagram, (9) Konsekvent modellering, (10) Överblick och navigering, (11) Dokumentation av modellen och (12) Anpassning efter målgrupp. Granskning i form av inspektioner är en vedertagen ansats för att erhålla kvalitet i utvecklingen. I Kapitel 4 presenteras ett ramverk för granskning av modeller avseende kognitiv effektivitet, bestående av en checklista och en metod. Checklistan, som bestående av 30 kriterier, finns i två varianter beroende på syftet med granskningen. Kravhantering är en av de mest kritiska aktiviteterna i systemutveckling. I Kapitel 5 redovisas resultatet av en litteraturstudie och en översiktstudie av kommersiella verktyg avseende hur olika verktyg stödjer olika moment inom kravhantering. I litteraturstudien identifierades 34 vetenskapliga beskrivna verktyg och i översiktstudien beskrivs 15 kommersiella verktyg. Återanvändning är en ansats för att erhålla kvalitet i framtagna system. Exempelvis kan så kallande mönster användas för att återanvända kunskap. I Kapitel 6 redovisas en första version av ett mönster som beskriver fem generella förmågor som ledningssystem ska inneha. Det som krävs är förmåga att: (1) kommunicera, (2) hantera information, (3) upprätthålla lägesförståelse, (4) planera verksamhet samt (5) utvärdera verksamhet. Sociotekniska system såsom ledningssystem är komplexa att utveckla då en avvägning måste göras mellan de sociala respektive de tekniska aspekterna. Den allra enklaste formen att beskriva sociotekniska system är som MTO-system där MTO står för Människa, Teknik och Organisation. I Kapitel 7 presenteras en första version av en metamodell som baseras på MTO, där fem objekt och fyra relationer används. Vidare beskrivs notationer för hur dessa objekt och relationer ska modelleras. Objekten innefattar: Kontext, MTO-system, Människa, Teknik och Organisation. Relationer innefattar: Människa-Teknik, Människa-Organisation, Teknik-Organisation samt Kontext-MTO-system. Vissa av dessa övergripande relationer innehåller flera relationer. Resultaten från projektet under 2012 är i hög grad baserade på teoretiska studier. Förhoppningen är att resultatet får sin praktiska tillämpning i andra projekt inom Försvarsmakten på samma sätt som tidigare års resultat fått.