Sverige och rymdkoden. Konsekvenser av en svensk anslutning till EUs förslag till uppförandekod för rymden

Som ett led i engagemanget för ett säkert och hållbart nyttjande av rymden i kontexten rymd och rustningskontroll har EU tagit initiativet till en politiskt bindande uppförandekod för rymden, vilken i dagsläget håller på att utarbetas och förhandlas genom EU:s utrikestjänst. Denna studie har genomförts för att belysa konsekvenserna för Sverige vid en eventuell anslutning till koden i syfte att tjäna som underlag för Utrikesdepartementet. För att kunna analysera och bedöma konsekvenser för och krav på Sverige och svenska aktörer har studien genomförts dels genom analys av åtaganden i koden och möjliga ambitionsnivåer för ett svensk deltagande, dels genom intervjuer med företrädare för berörda myndigheter och svensk rymdindustri. Som en ansluten stat förväntas Sverige uppfylla de åtaganden som finns i rymdkoden. För Sveriges del gäller det i synnerhet, delvis nya, åtaganden som att undvika och minimera skapandet av rymdskrot, notifiering av rymdaktiviteter till andra stater och internationell spridning av nationella riktlinjer. Den samlade bedömningen är att ett land med Sveriges förutsättningar kan förväntas engagera sig i rymdkoden på en ambitionsnivå som kan förväntas av nationer som bedriver rymdverksamhet. Anslutningen till rymdkoden medför inte direkta krav på ny lagstiftning, dock bedöms det finnas behov av riktlinjer för minimering av rymdskrot och haverier. Vidare uppstår det såväl tekniska som administrativa, och därmed finansiella, krav på myndigheter och privata aktörer. För Sveriges del innebär en anslutning till koden en förtroendeskapande åtgärd som kan skicka en tydlig signal om vårt engagemang för ett säkert och hållbart nyttjande av rymden, dock kan det medföra politiska konsekvenser om vi ligger på en märkbart lägre ambitionsnivå jämfört med andra liknande länder.