Försvarsmakten efter ISAF – Lärdomar och påverkan på militärstrategisk nivå

Författare:

  • Henric Roosberg
  • Anna Weibull

Publiceringsdatum: 2014-08-18

Rapportnummer: FOI-R--3914--SE

Sidor: 106

Skriven på: Svenska

Nyckelord:

  • ISAF
  • Krigföringsförmåga
  • Doktrin
  • Förmågor
  • Försvarsmakten
  • Fredsfrämjande insatser
  • Afghanistan

Sammanfattning

Den svenska militära insatsen i Afghanistan har pågått i tolv år och är nu på väg att avslutas. Under tiden för denna insats har Försvarsmakten också genomgått genomgripande förändringar med en övergång från ett värnpliktsbaserat invasionsförsvar till ett insatsförsvar med anställda soldater och sjömän. Efter kriget i Georgien samt krisen i Ukraina och den ryska annekteringen av Krimhalvön har en ökad inriktning mot ett nationellt försvar emellertid åter blivit allt mer aktuellt. Den påverkan och de lärdomar som kommit ur insatsen måste därför värderas utifrån ett annat perspektiv än när insatsen påbörjades. Studien syftar till att beskriva hur olika militära behov uppstått i olika faser av insatsen, samt förklara hur, och på vilket sätt, insatsen i Afghanistan påverkat Försvarsmakten. Studien tar sin utgångspunkt i den militärstrategiska doktrinens modell för krigföringsförmåga. Analysen visar att det finns ett flertal faktorer som lett till en övergripande förändring av krigföringsförmågan inom såväl fysiska, konceptuella som moraliska faktorer men också att dessa har olika värde i en återgång mot ökat fokus på nationellt försvar. Exempel på påverkan av de fysiska faktorerna är stridskrafternas anpassning till de förutsättningar och behov som uppkom i Afghanistan, något som exempelvis innebar anskaffning och utveckling av flera, för fredsinsatser, tunga fordons- och vapensystem samt ökad helikopterförmåga och kvalificerade ammunitionsröjningsresurser. Den konceptuella påverkan präglas av utveckling av doktriner och reglementen för multifunktionella insatser samt strid mot en irreguljär motståndare. Insatsen har även ökat Försvarsmaktens medvetenhet om gender i fredsfrämjande insatser, vilket inte minst har lett till nya strukturer i myndigheten. Bland påverkan på de moraliska faktorerna syns veteranpolitiken vara den kraftigaste. Studien visar också att samtidigt som vissa beståndsdelar, såsom insatstypspecifik materiel och taktik, fått en tydlig drivkraft av insatsen så finns det mycket som fått stå tillbaka genom konkurrensen om resurser och fokus. Konsekvenserna av dessa avvägningar riskerar att blir tydliga vid en eventuell (åter-) anpassning för ett mer nationellt betonat försvar.