Scrutinizing the CHL-report "Proposal for harmonised classification and labelling : substance name - Anthraquinone"

Ett förslag till EU-harmonisering av reglerna för bl.a. antrakinon (AQ) har lagts fram, vilket kräver omfattande förändringar inom industrin. Förslagets vetenskapliga underlag har granskats av FOI på uppdrag av WIBAX AB. Sammanfattningsvis visar denna rapport på några brister i underlaget till bedömningarna av AQ. EU-harmoniseringen av regelverket, vilket föreslås i CLH-rapporten (Proposal for harmonised classification and labelling - Substance name: Anthraquinone), tycks i sin tur till stor del vila på en rapport [NTP 2005] från US National Toxicology Program (NTP). NTP grundar sitt uttalande på antagandet att AQ biotransformeras till 1-hydroxyAQ och 2-hydroxyAQ hos djur. Experiment på råtta har visat att AQ utsöndras i urinen som förening med sulfat, 2-hydroxy-AQ sulfat. Denna produkt spjälkades under analysen av urinen till 2-hydroxy-AQ och sulfat, sannolikt på grund av kontakt med luftens syre, och således gav analysen ett missvisande resultat med avseende på utsöndring av AQ-metaboliter. Det har ännu inte bekräftats att detta faktiskt händer i människor. Det har inte visats vilka föroreningar/biprodukter som bildas i varje produktionsmetod för AQ. Frågan kan ställas om sådana oönskade föroreningar kan undvikas med vissa produktionsmetoder. Källan till AQ och eventuella föroreningar, till följd av använd produktionsmetod, redovisas inte korrekt i NTP's rapport. Det har således inte utretts fullständigt vilken roll föroreningarna kan ha i de observerade effekterna. Både naturliga och antropogena källor existerar. Hur kan vi skilja mellan utsläppskällor i exponeringssituationer, yrkesmässiga eller civila? Litteraturstudier gav ingen tydlig indikation på huruvida AQ kan vara en mutagen eller inte. Det är tydligt att AQ, tillverkad enligt den process som utvecklats av Kawasaki Kasei Chemicals, inte ger mutagen effekt i något av de testsystem som använts. Resultaten av NTP's tester på AQ, köpt från Zeneca Fine Chemicals, varierar från ingen till en dosberoende mutagenicitet. Således visar detta tydligt att de AQ-prover som användes i NTPstudien kan ha påverkats av ett okänt mönster av giftiga föroreningar. I litteraturen presenteras endast ett fåtal rapporter som överbryggar in vitro-resultat till in vivoresultat avseende 9-nitroantracen (9-NA). En rapport visar på en mutagen potential av 9-NA i en bakterieanalys, en däggdjurscellinje och en Drosophila mutagenicitetstest. Återstående kunskapsluckor och vetenskapliga frågor att lösa är:  Finns det en AQ produktionsmetod som inte ger upphov till föroreningar?  Är ren AQ mutagen och cancerframkallande på försöksdjur? Är ren AQ mutagen och cancerframkallande för människor?  Uppstår 2-hydroxy-antrakinon hos människor?  I vilken utsträckning är 2-hydroxy-antrakinon mutagen och cancerframkallande hos människor?  I vilken utsträckning är 9-nitroantracen mutagen och cancerframkallande hos människor?