Försvarsspecifik inflation - Teori och internationella tillämpningar

Projektet "Försvarsspecifik inflation" är ett av delprojekten inom FOI:s avskanning av forskningsfronten för ett antal ämnesområden.Målet med skanningen har dels varit att genom litteraturstudier inventera teoribildning och empiri med relevans för bedömning av försvarsspecifik inflation/kostnadsutveckling, dels att studera olika internationella tillämpningar för att uppskatta och mäta den försvarsspecifika inflationen. Vi har identifierat sex länder, förutom Sverige, som på olika sätt försöker mäta försvarets pris- och löneutveckling med olika index: USA, Storbritannien, Kanada, Australien, Finland och Israel. I litteraturen pekas det på två huvudsakliga utmaningar inom försvarsområdet när det handlar om pris- och produktivitetsmätningar: svårigheten att överhuvudtaget definiera produktionen av försvar på ett sätt som tillåter mätning samt att kombinera bredden av produktionen till ett enhetligt mått. Svårigheter att mäta vad det kostat att producera verksamhetsresultatet (output) med ett standardiserat mått per styck av produkten "försvar" gör att inget av de länderna vi studerat utgår från försvarets produktion i form av försvarsförmåga, försvarseffekt, nytta eller liknande. Alla länder med någon form av försvarsprisindex mäter istället försvarsinflationen utifrån de insatsvaror som används i produktionen (input). Prisutvecklingen på de olika resurser som behövs för att producera ett försvar, såsom militär personal, civil personal, försvarsmateriel, anläggningar, drivmedel och andra varor och tjänster, är det som då mäts för att kunna fastställa försvarets specifika pris- och löneutveckling. Beskrivningen av de studerade ländernas index fokuserar på indexens uppbyggnad och konstruktion samt hur det används.I presentationen av indexen beskriver vi huruvida de olika ländernas index bygger på ett prisindex där man försöker mäta den faktiska prisutvecklingen för de resurser försvaret använder eller om man bygger indexet på approximationer där officiella index, inte försvarsspecifika index, används för att uppskatta försvarets prisutveckling. En annan dimension har att göra med indexets användning där vi beskriver huruvida ländernas index har en direkt påverkan på medelstilldelningen genom att indexet bestämmer uppräkningen av försvarsbudgeten till nytt prisläge eller om indexet används för diskussion och argumentation om försvarets ekonomi och därigenom snarare kan ha en indirekt påverkan. De flesta av de studerade länderna använder sig av olika officiella, icke-försvarsspecifika, index för att uppskatta försvarsinflationen. Undantagen är Storbritannien och USA som till del bygger sina försvarsprisindex på försök att mäta den verkliga prisutvecklingen på resurser som försvaret anskaffar och använder. Finland använder ett officiellt löneindex där försvarsområdet är särredovisat och detta kan förväntas ge en hög överensstämmelse med den verkliga löneutvecklingen i det finska försvaret. Vi har kunnat konstatera att det svenska försvarsprisindexet, framför allt i sin användning, framstår som unikt i jämförelse med de studerade länderna. Detta beror främst på att indexet direkt påverkar anslagstilldelningen och att man reducerar anslagstilldelningen med ett avdrag för förväntad produktivitet.