Försvarets återkomst till Gotland - En modell för snabb förmågetillväxt

Författare:

  • Joakim Netz
  • Mattias Axelson

Publiceringsdatum: 2018-02-05

Rapportnummer: FOI-R--4564--SE

Sidor: 42

Skriven på: Svenska

Nyckelord:

  • Gotland
  • försvaret
  • förmåga
  • planering
  • värdesystem
  • snabb tillväxt

Sammanfattning

Efter decennier av nedrustning och kostnadseffektiviseringar möter svenska försvarsmyndigheter en ny utmaning i att snabbt bygga nya försvarsförmågor mot en förändrad hotbild. Men de traditionella arbetssätten för planering och styrning inom och mellan myndigheter är inte utformade för detta. I denna rapport presenteras resultat från en fallstudie om försvarets återkomst till Gotland. Syftet med rapporten är att ge beslutsfattare kunskap om hur nya försvarsförmågor snabbt kan byggas upp efter ett politiskt beslut. Rapporten har gjorts på uppdrag av FMV. Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod, där intervjuer har varit den främsta datakällan. Den snabba uppbyggnaden av en ny försvarsförmåga på Gotland möjliggjordes genom att samarbeten utvecklades mellan militära och civila organisationer som kompletterar varandra i skapandet av något värdefullt som de inte kan uträtta själva - ett så kallad värdesystem. Detta sker genom fem faser (politisk vision, sökande, koncept, prototyp, normalisering), en process som drivs framåt av tre kritiska resurser: -Nyckelpersoner med mandat att leda -Task force, en grupp som samverkar under en begränsad tid -Experter på lokala förhållanden Ingen av dessa resurser är enskilt viktigast, det är kombinationen av dem som skapar den dynamik som driver förmågetillväxten. Tiden mellan beslut och uppbyggd förmåga blev mindre än två år. Det är en ovanligt kort tid, eftersom försvarsmyndigheter traditionellt arbetar med långa planeringscykler. Rapporten visar att skickligheten i att skapa ett värdesystem är avgörande för möjligheten att snabbt öka försvarsförmågan. Eftersom mål och genomförande i detta fall inte kunde definieras i förväg, är en annan lärdom i rapporten hur viktigt det är att kunna tillämpa en processorienterad planeringsfilosofi, som möjliggör att dra nytta av erfarenheter i situationen. Det är en insikt som har generell relevans för alla beslutsfattare i de myndigheter som har att hantera nya samhällsutmaningar.