Motion illness decreases the capacity to tolerate gravitational forces in humans

Rörelsesjuka (RS) är ett välkänt problem i flygsammanhang och kan uppträda hos piloter i samband med exposition för höga G-krafter i huvud-fot-riktning (+Gz). Då RS kan påverka funktioner som styrs av kroppens autonoma nervsystemet inklusive cirkulationssystemets reglering, antog vi att RS kan interferera med kardiovaskulära svar vid hög G-belastning, och därvid nedsätta individens G-tolerans. G-tolerans och kardiovaskulära svar vid förhöjd +Gz-belastning undersöktes hos 9 försökspersoner (fp) under två olika försöksbetingelser. Under RS-betingelsen exponerades fp för ett rörelsesjukeprovocerande stimuli (RSPS) bestående i upprepade hastiga förändringar av G-belastningen samtidigt med en serie huvudrörelser. Under kontrollbetingelsen (K) exponerades fp för samma kumulativa G-belastning men utan RSPS. Medelartärttryck (MAP) mättes och som markör för perifer vaskulär resistans registrerades genom att mäta skilllnaden i hudtemperatur mellan underarm och fingerblomma (DTunderarm-finger). RSPS reducerade (p<0.01) G-toleransen vid långsam G-upptagning (Gradual Onset Rate; GOR) från 5.1±1.0 G (medel+standardavvikelse) till 4.6±0.9 G. K-betingelsen påverkade inte GOR-toleransen. Även Rapid Onset Rate G-toleransen var lägre (p<0.01) under RSPS-betingelsen (2.9±0.5 G) än under K-betingelsen (3.4±0.3 G). RSPS reducerade MAP med 10-12 mm Hg och DTunderarm-finger med -4.2±4.1 °C (p<0.05).Under K-betingelsen påverkades ej RSPS eller DTunderarm-finger. Således kan RS nedsätta tonus i perifera resistanskärl till den grad att det medför en reduktion av artärtrycket vilken är tillräckligt stor för att påtagligt nedsätta individens förmåga att tolerera förhöjd G-belastning i huvud-fot-riktning. Detta torde ha betydelse för piloter som flyger högprestandaflygplan.