Vill du ha fred, rusta för krig. Perspektiv på en svensk tröskel

Författare:

  • Madelene Lindström
  • Fredrik Lindvall

Publiceringsdatum: 2015-02-13

Rapportnummer: FOI-R--4047--SE

Sidor: 55

Skriven på: Svenska

Nyckelord:

  • avskräckning
  • försvarspolitik
  • grundläggande militär förmåga
  • hakar
  • marginaldoktrin
  • politisk vilja
  • solidaritet
  • strategisk kommunikation
  • Sverige
  • säkerhetspolitik
  • tröskel
  • tröskelförmåga
  • tröskeleffekt

Sammanfattning

Försvarets förmåga att skapa en tröskel mot potentiella angrepp har lyfts fram i den svenska försvarspolitiska debatten. Syftet med studien är att visa på olika perspektiv på en svensk tröskel för att avskräcka militära angrepp och påtryckningar. En tröskel kan ses som en begränsad form av avskräckning. Avskräckning handlar om tre delar som samverkar: (1) vilja att möta ett väpnat angrepp; (2) förmåga att möta ett väpnat angrepp, och (3) trovärdig kommunikation av viljan och förmågan att möta ett väpnat angrepp. En tröskeleffekt utgör den påverkan försvararen har på angriparen före denne bestämmer sig för ett eventuellt väpnat angrepp. En annan tröskeleffekt uppstår då angreppet påbörjats och angriparen står inför att slutföra angreppet eller ej. En tillräcklig tröskel uppnås när en angripare avstår från väpnat angrepp eller känner sig tvungen att öka sin insats för att kunna ha en chans genomföra eller fullfölja angreppet. Angriparen måste uppfatta att dennes ursprungliga kalkyl inte går ihop, avseende förväntade för- och nackdelar förknippade med angreppet. Fokus ligger på angriparens syn på utfallet i förhållande till angriparens kostnad för att åstadkomma ett angrepp och bygger därmed på perceptioner. En tröskelförmåga innefattar de kapaciteter en aktör disponerar, vilka en angripare väger in i sin kalkyl när den senare överväger ett angrepp på försvararen. En tröskelförmåga måste ha någon koppling till reella omständigheter för att vara trovärdig. Rapporten diskuterar tröskelförmåga utifrån förmåga att skada angreppet (eng. deterrence by denial), och förmåga att skada angriparen (eng. deterrence by punishment). För att kunna dra nytta av andra aktörers avhållande effekt på angriparen kan Sverige vidare söka mekanismer som kan haka samman svensk säkerhet med andras säkerhet.