Visselblåsning

Enligt lag ska man kunna larma om missförhållanden både på en arbetsplats och till en myndighet genom så kallad visselblåsning. Här kan du läsa vad som gäller för rapportering av missförhållanden inom FOI.

Under perioden den 5 juli till och med den 13 augusti mottages bara anmälningar per brev som inte öppnas förrän efter den 13 augusti.

Vem kan visselblåsa till FOI?

Utöver anställda vid FOI omfattas flera andra också i skyddet i visselblåsarlagen. Det kan handla om arbetssökanden, praktikanter, konsulter eller andra som i arbetsrelaterat sammanhang tagit del av information om missförhållanden vid FOI.

Vad kan du visselblåsa om?

För att vara skyddad av visselblåsarlagen ska det finnas ett allmänintresse i det som rapporteras. Det kan handla om saker som är olagliga, oetiska eller olämpliga. Visselblåsaren/Rapportören ska också ha skälig anledning att anta att det som rapporteras är sant.

Observera att lagen inte gäller om du rapporterar säkerhetsskyddsklassade uppgifter enligt säkerhetsskyddslagen, eller information som rör nationell säkerhet i verksamheten vid FOI, där tystnadsplikt enligt offentlighets- och sekretesslagen gäller. Lagens ansvarsfrihet medför inte någon rätt att lämna ut handlingar.

Så gör du för att visselblåsa

Om du vill visselblåsa om ett missförhållande kan du göra det via brev, telefon eller genom att boka ett personligt besök. Du kan välja att rapportera anonymt. Observera att det du rapporterar om anonymt kan bli svårare att utreda.

Chefsjurist eller den som chefsjurist utser är behörig mottagare av rapporter om missförhållanden enligt lagen.

Skriftlig rapportering sker genom igenklistrat brev ställt till

”FOI:s interna rapporteringskanal”.
FOI
164 90 STOCKHOLM

Det går också att kontakta chefsjuristen per telefon.

Den som rapporterar in ett missförhållande ska få bekräftelse på mottagen rapport inom sju dagar. Återkoppling på åtgärder som vidtagits ska ske inom tre månader.

Sekretess och personuppgifter

Offentlighets- och sekretesslagen reglerar att det råder sekretess avseende uppgift om rapportörens identitet, eller uppgift som kan avslöja personens identitet. Det råder sekretess även för uppgift som kan avslöja identiteten på en annan enskild, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men. Trots sekretessen råder i uppföljningsärenden en uppgiftsskyldighet för uppgifter (även personuppgifter) som bedöms nödvändiga att lämna till annan enhet inom FOI eller till annan myndighet, för att denna ska kunna vidta fortsatta åtgärder med anledning av rapporteringen.

Det är endast personer som är behöriga att ta emot, följa upp och lämna återkoppling på rapporter som får ha tillgång till de personuppgifter som behandlas i ärendet.

FOI är personuppgiftsansvarig för behandlingen av personuppgifter som kommer in och behandlas i visselblåsarärenden.

Personuppgifterna behandlas i den utsträckning som det är nödvändigt för ett uppföljningsärende.

Som statlig myndighet ska FOI bevara och gallra allmänna handlingar enligt arkivlagstiftningen. Arkivering sker i särskild serie med begränsad åtkomst.

Läs vad som gäller angående personuppgiftsbehandling i visselblåsningsärenden Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Extern rapportering

Lagen ger också skydd för annan rapportering, som sker på sådant sätt som anges i lagen, till extern behörig myndighet inom dess ansvarområde.

Behöriga myndigheter, det vill säga externa rapporteringskanaler, listas i bilaga till Förordning (2021:949) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden Svensk författningssamling 2021:2021:949 på riksdagens webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Arbetsmiljöverket är tillsynsmyndighet och extern kanal för missförhållanden som inte omfattas av någon annan behörig myndighets ansvarsområde.

Läs mer om visselblåsning på Arbetsmiljöverkets webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Meddelarfrihet, anskaffningsskydd och efterforskningsförbud

Lagen inskränker inte det skydd som redan finns enligt grundlagarna, utan avser att komplettera skyddet. Meddelarskyddet löper således parallellt med rapporteringsskyddet. Det ska dock noteras att meddelarskyddet inte gäller för uppgift vars röjande kan antas sätta rikets säkerhet i fara eller annars skada landet allvarligt.

Anskaffningsskyddet och efterforskningsförbudet är kopplat till meddelarfriheten.

Anskaffningsskyddet innebär en rätt som var och en har enligt tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetslagen att anskaffa uppgifter i syfte att låta publicera dem.

Efterforskningsförbud innebär att myndigheter inte får efterforska vem som nyttjat sin rätt till meddelarfrihet. Den som tagit emot en uppgift som lämnats för publicering med stöd av meddelarfriheten har tystnadsplikt om meddelarens identitet.