”Det finns inga dumma frågor”

Det är fyra år sedan Jennifer Silander gjorde sitt exjobb på FOI när hon gick ett masterprogram i material­vetenskap och nano­teknologi vid Linköpings universitet. Nu är hon anställd och hand­leder ett exjobb om att använda aerogeler som isolerings­material.

–När man har varit anställd ett tag på FOI finns det alltid saker man vill undersöka, men tiden räcker inte riktigt till. Då är en bra lösning att skapa ett exjobb och ge någon annan chansen att fördjupa sig, säger Jennifer.

Hon menar att det finns fördelar med att vara handledare när man själv är relativt färsk som forskningsingenjör.

–Jag minns känslan av att ha många frågor och vara lite osäker på hur jag skulle ställa dem. Därför försöker jag verkligen förmedla att det inte finns några ”dumma frågor”, och att det är fritt fram att undra över vad som helst.

Det aktuella exjobbet handlar alltså om att tillverka aerogeler av cellulosa. Syftet är att hitta ett material med bra isolerande egenskaper som samtidigt är lätt. Det kan till exempel användas för att blockera värmestrålning eller som isolering i allt från byggnader till rymdfärjor.

–Vi tittar på cellulosa från växter och träd eftersom det finns i stora mängder och dessutom är stabilt, lätt och miljövänligt. Just nu väntar vi på kemikalier som är försenade, så vi vet inte vad resultaten blir. Det här är en utbildningsresa för exjobbaren och det finns inget facit.

Personlig utveckling var orden Jennifer själv använde när hon intervjuades om sitt exjobb på FOI – som handledare hoppas hon kunna bidra till en liknande känsla hos andra.

–Handledning är en balansgång mellan att pusha och vara lyhörd för personens behov. Min exjobbare är duktig på att ta egna initiativ, vilket jag berömmer henne för. Vi har också handledarmöten varje vecka där vi diskuterar hur veckan har gått och vilka tankar som finns framåt.

Jennifer säger att det definitivt har gett mersmak att vara handledare och inte minst att se hur mycket hennes exjobbare har utvecklats under tiden på FOI.

–För mig personligen har det varit givande att märka att jag sitter inne med svaren på många av hennes frågor – och att jag har den kompetens som krävs för att handleda. Det är också roligt att kunna förmedla kunskaper om hur Försvarsmakten fungerar till de studenter, som inte har gjort värnplikten, säger Jennifer, som själv har arbetat som soldat i två år inom Försvarsmakten.

”Exjobbarna får testa de mest spännande idéerna”

Matthias Hudl Waltin har sin bakgrund i universitetsvärlden. Numera är han forskningsledare på FOI:s avdelning Vapen, skydd och säkerhet i Grindsjön, inom området laservapen. Som hand­ledare är han mån om att exjobbarna trivs och att deras insats för arbetet och forskningen framåt.

Det var ett 20-tal personer som sökte exjobb på i Grindsjön förra omgången. Matthias var med vid intervjuerna.

–Vi valde de som visade mest engagemang och som vi märkte ville något. Det vägde tyngre än bästa betyg eller bakgrund, säger Matthias.

Han var handledare för tre exjobbare som arbetade i två projekt. Det ena handlade om energiöverföring med laser till drönare eller obemannade luftfartyg. Det andra handlade om att använda laser för att gräva hål i marken.

–De var ambitiösa och gjorde tester och experiment utifrån mina och mina kollegors idéer. Resultaten förde vi sedan över i verksamheten. Exjobbarnas arbete kan bli en pusselbit på vägen som hjälper oss att leverera till uppdragsgivaren Försvars­makten.

Av säkerhetsskäl var Matthias alltid med exjobbarna i labbet. Han tycker att det är lika kul och spännande som de. Hans roll är att ge feedback och guida dem i rätt riktning.

–Vi diskuterar arbetet, frågeställningar eller problem och utvecklar sedan idéer och lösningar tillsammans. I många fall har jag själv inte alla svar från början, det utvecklar sig under resans gång.

Att skriva själva exjobbsrapporten kan kännas som ett stort steg i början med all teori. Därför ser Matthias till att exjobbarna börjar på rätt nivå och fokuserar på det egna arbetet och frågeställningen.

–De behöver inte kunna hela laserns historia. Jag tycker att rapporterna ska vara korta och fokuserade. Av 30 eller 40 sidor är det kanske på 4 till 6 sidor det relevanta finns.

Han tipsar exjobbarna om att direkt skriva ned vad de läst och lägga in det som referenser i rapporten. Innan de sätter igång med rapporten ber han dem också att ta upp alla oklarheter med honom, så att skrivarbetet flyter på bra.

Som handledare ser Matthias till att exjobbarna håller den röda tråden. Han försöker träffa dem varje dag och hans dörr står alltid öppen om de har frågor eller förslag som de vill diskutera.

Exjobbarna på Grindsjön sitter tillsammans i ett kontorslandskap. De involveras i den dagliga verksamheten för att se hur allt fungerar.

”Jag ger inte lösningar utan är ett stöd”

Erik Persson är forskningsingenjör på avdelningen Cyberförsvar och ledningsteknik i Linköping. Maskininlärning med fokus på udda signaler är hans gebit. Han är också en handledare som tycker att det är spännande att följa exjobbarnas resa och utveckling.

Med sina 26 år har Erik färskt i minnet hur det är att göra exjobb. Han vet att vissa perioder kan vara tuffa och traggliga och att allt kan kännas överväldigande till en början.

–Även om exjobbarna ska jobba självständigt med sina arbetsuppgifter och ta eget ansvar behöver de inte känna sig ensamma i det. Jag finns där för dem, säger Erik.

Han menar att det som exjobbare kan vara lätt att fastna i att läsa in en massa teori till en början, men han har ett trick för att se till att de kommer vidare.

–Jag sätter upp delmål och ser också till att de kommer igång med praktiskt kodande redan första veckorna. De får jobba mot en deadline och felsöka.

Erik har avstämningsmöte med sina exjobbare varje vecka för att stämma av hur deras arbete går. Oftast sker de mötena på hans kontor.

–Jag är bollplank för deras idéer och hjälper till kodmässigt och bidrar till hur de konceptuellt ska gå till väga. Jag ger inte lösningar utan är ett stöd.

Han ser också till att de får lära sig domänkunskap, att hitta artiklar på området för att se vad som är gjort och inte är gjort inom ett projekt eller ämne. Även om han som handledare inte är expert själv på alla områden inom FOI kan han tipsa exjobbarna om vem som besitter både bred och djup kompetens inom olika områden.

–Jag är på plats på kontoret i stort sett varje dag, så det är bara för exjobbarna att knacka på min dörr när de vill något. Det är låg tröskel här på FOI.

Erik säger att exjobben är nytänkande och spännande. Eftersom det är handledarna som formulerar uppdragen har de själva stort intresse av att följa hur arbetet går.

–Exjobbarna får uppdragen vi hade velat göra själva, men inte riktigt hinner med. Det är roligt att se hur de utvecklas och växer med uppgiften, säger handledaren Erik.

”Här kommer man direkt in i verksamheten”

Som exjobbare på FOI får man ett väldefinierat projekt och ett tydligt arbetsschema. Här kommer man direkt in i verksamheten, säger Sofia Jonasson, forskare och handledare på FOI i Umeå.

Hur kan man bota skador när man blivit exponerad för giftiga industrikemikalier? Det är en av grundfrågorna i Sofia Jonassons arbete på enheten Kemiska hot och effekter på CBRN, FOI:s avdelning i Umeå. Här bedrivs en stor del av arbetet i labbet.

–Det är en laborativ verksamhet där man utgår från en hypotes, gör tester i labbet och analyserar resultatet. Det är ingen torrforskning, säger Sofia Jonasson med ett skratt.

På hennes enhet arbetar ett femtontal personer med olika bakgrund – från toxikologer och kemister till samhällsvetare.

–Vi ser gärna att man har en naturvetenskaplig utbildning i botten. Sedan vill vi gärna att personen är intresserad av forskning och är nyfiket lagd.

För en person som uppfyller dessa kriterier finns det mycket att göra. Den senaste exjobbaren på avdelningen studerade medicinska motmedel mot klorgasförgiftning – där resultaten kan användas både i civila och militära sammanhang. Kommande projekt lär handla om att analysera biomarkörer för kemisk lungskada i odlade celler eller lungvävnad och utvärdera olika medicinska behandlingar av skadan.

–Här på FOI kommer man direkt in i verksamheten. Vi erbjuder ett väldefinierat projekt där vi tillsammans med exjobbaren gör upp ett arbetsschema. Då går vi igenom vad som ska göras vecka för vecka, säger Sofia.

Exjobbaren får stöd och veckovisa möten med sin handledare.

–Jag har ett ansvar att finnas här och ta hand om alla frågor från exjobbaren. Samtidigt är det en bred organisation där alla hjälps åt. Det finns många man kan fråga här. Den breda kompetensen är en av FOI:s styrkor, säger Sofia som själv doktorerat i klinisk fysiologi med inriktning på astma och lungfunktion.

Efter disputationen 2009, visste hon knappt vad FOI var. Det var slumpen som förde henne hit 2010. Men nu över tio år senare är hon väldigt nöjd med sitt val.

Det är en ynnest att få forska om de här frågorna. Det bästa här är den trevliga stämningen och kollegerna. Vi forskar och utvecklar saker tillsammans med ett tydligt syfte: en säkrare värld.