Möt tidigare exjobbare

Först jobbade Linn Mattson i modebranschen under åtta år, sen läste hon till civilingenjör på KTH med inriktning farkostteknik. Exjobbet om satelliter gjorde hon på FOI och hade ett tydligt mål.

– Jag skulle undersöka om det med hjälp av en viss typ av teleskopbilder gick att räkna ut olika satelliters bana runt jorden.

Med öppen astronomisk data från teleskopet ZTF i Kalifornien skulle hon fastställa koordinater för olika satelliters bana runt jorden. Skapa en luftlägesbild av vad som rörde sig runt jorden och när.

Men det Linn hade hoppats kunna belägga i sitt exjobb ändrades på vägen, bilderna från teleskopet var enkelt uttryckt för suddiga. I stället blev hennes kartläggning ett verifieringsverktyg för att bekräfta satelliters position.

– Exjobbet var både jobbigare och roligare än jag trodde. Att resultatet blev ett annat än jag tänkte från början var en lärorik resa i sig. Likaså var det en omställning att jobba mer i projektform, när det inte finns ett facit utan processen är själva grejen.

Att det blev FOI för Linns del berodde på att hon träffade representanter därifrån under en arbetsmarknadsdag på KTH. Exjobbet hittade hon på FOI:s webbplats.

Hon lovordar sin handledare som var ett bra bollplank och gav bra återkoppling.

– Det fanns dagar då jag tvivlade på mig själv och det jag höll på med. Då var hon ett superbra stöd. Jag var inställd på att det skulle vara mycket astrofysik, det blev också betydligt mer teknik med kodande. Det var en enorm boost när jag hade klarat av ett hinder på vägen.

När Linn tagit sin masterexamen sökte hon tjänst som trainee på ett teknikbolag, men efter åtta månader var hon tillbaka på FOI och jobbar i dag som forskningsingenjör.

– Det var som att komma hem igen. Här på FOI är det ett öppet klimat, alla hjälper varandra och delar med sig av sin kunskap. Dessutom gillar folk det de gör.

Hennes tjänst på avdelningen Försvarsteknik är delad. Hälften av tiden ägnar hon sig åt forskning inom rymdlägesbild och att karakterisera satelliter för att avgöra vad det går att använda dem till. Andra hälften är det omvärldsbevakning av rymden vad det gäller tekniska trender, policys och olika aktörers utveckling inom rymdområdet.

– Det är väldigt spännande. Att få jobba med teknik och forskning inom rymdområdet känns som att både ha plats på första parkett för att se utvecklingen gå framåt och samtidigt vara med och bidra till den.

Nicke Löfwenberg tog civilingenjörsexamen vid Uppsala universitet inom området Informationsteknologi. Exjobbet gjorde han på FOI i Linköping - med tanke på sin framtid. Tekniken han ville jobba med fanns inte någon annanstans.

– Mitt exjobb handlade om att lära ett maskininlärningssystem att kontrollera en kamera för att komma fram till hur man snabbast får överblick över ett område. Fokus var på ett blandat skogs- och fältområde. Forskningsidén var att se om flera system som instruerar varandra kunde ge en bättre styrning av kameran.

Exjobbet såg Nicke i FOI:s katalog. Det lockade honom eftersom det var inom hans fält och att det också var ganska öppet vad han kunde göra av det. Han implementerade maskininlärningssystemet på simulatorer. Det krävde mycket kodning och olika strategier.

– För att kunna göra det i ännu större skala och träna snabbare hade det krävts datorresurser som är enorma och väldigt kostsamma. Men även med mindre resurser gick det att få en överblick av för- och nackdelar med den föreslagna metoden. Jag är nöjd med resultatet.

Nicke hade stöd av en handledare och säger att han inte saknade något under exjobbstiden. Däremot tror han att alla som gör exjobb, inklusive han själv, underskattar hur lång tid det tar.

– Jag var på FOI varje dag på heltid. Sen är väl inte jag jättebra på att skriva långa rapporter.

Han hade ett rum på FOI i en korridor med andra exjobbare. Det vara lätt att gå in till varandra om man behövde hjälp. Likaså säger han att det var prestigelöst att vända sig till de anställda med sina frågor.

– Även de som varit där i 40 år tyckte det var intressant att höra vad man höll på med. Det är en öppenhet på FOI som jag uppskattar och jag kände mig välkommen från början.

Nicke flyttade till Linköping under exjobbstiden eftersom det var för långt att pendla från Uppsala. Säger att det var halvsvårt att hitta lägenhet, men lyckades få tag i en etta hyfsat centralt.

Sedan augusti förra året jobbar Nicke Löfwenberg som forskningsingenjör på avdelningen Cyberförsvar och ledningsteknik på FOI i Linköping. Och han trivs.

– Arbetet är varierande och jag kommer i kontakt med mycket intressant forskning, även inom områden som inte är exakt det jag själv jobbar med. Så man får en bra inblick, säger Nicke.

Frida Jonsson har alltid gillat att plugga och särskilt favoritämnena biologi och kemi. Därför sökte hon till en civilingenjörsutbildning inom bioteknik vid Umeå universitet direkt efter gymnasiet.

–Jag har pluggat en medicinsk inriktning med fokus på att utveckla nya labbtekniker. En kompis som jobbade på FOI tipsade mig om möjliga exjobb, men jag trodde att jag hade ”fel” bakgrund. Nu har jag lärt mig att det finns hur många olika kompetenser som helst på FOI, säger hon.

Frida Jonsson gjorde sitt exjobb på avdelningen för CBRN-skydd, där forskningen är inriktad på att avvärja kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot. I hennes fall handlade det mot att hitta ett motmedel mot kemiska och biologiska stridsmedel.

–Vi försöker förstå mekanismerna bakom hur virus fungerar och testar att mutera proteiner som kan påverka infektiviteten (sprida smittan vidare). Mycket handlar om handpåläggning, alltså praktiskt arbete i labbet, och det är många tester innan man hamnar rätt, säger hon.

Frida Jonsson blev positivt överraskad av det öppna arbetsklimatet på FOI. Hon blev direkt en del av projektets gemensamma möten och arbetsgruppen hjälpte till när hon behövde råd.

–Jag gillar problemlösning och att tänka själv. Min handledare satt i rummet intill och han var duktig på att puffa mig i rätt riktning när jag behövde hjälp. Vi hade också gemensamma möten där man kunde kan lyfta stort och smått. Bara att lyssna på supersmarta människor lärde mig massor, säger hon.

Hon upptäckte också under exjobbstiden att det är roligare att rota i gammal forskning än hon tidigare hade trott.

–Under studietiden hatade jag att rota i gamla forskningsartiklar, men nu kände jag ett helt annat engagemang. Jag har även upptäckt storheten med enzymkinetik. Ett råd är att inte vara alltför kategorisk med vad man vill göra efter studierna. Du kan överraska dig själv!

I dag har hon en projektanställning på FOI och arbetar vidare med en annan del av sitt exjobb.

–Vi stötte på en del utmaningar i mitt exjobb eftersom vi använde helt nya metoder, men vi stärkte den grundläggande hypotesen, som är att det humana proteinet är en viktig del i virusets infektionscykel, säger Frida Jonsson, som hoppas kunna jobba kvar på FOI de närmaste åren.

–Här lär jag mig hela tiden något nytt!

Mathilde Jarlsbo tog sin kandidatexamen i kriminologi på Lunds universitet 2019 och sin masterexamen med inriktning på riskhantering i samhället på Karlstad universitet 2021. En av kurserna på grundutbildningen läste hon på Försvars­hög­skolan – Ledarskap under påfrestande förhållanden. Det var då hon fick upp ögonen för möjligheterna att göra sitt exjobb på FOI.

– FOI:s information var lätt att hitta och de fanns många ämnen jag tyckte var spännande och intressanta.

I sitt exjobb Kortsiktiga lösningar på långsiktiga problem. Om ansvar vid automatiserad körning undersöker Mathilde förhållandet mellan automatiserad körning och rättskipning vid en eventuell olycka eller ett brott.

– Vårt rättssystem bygger ju på att vi är rationella varelser som kan ställas till svars för våra handlingar. Hur gör vi då om det är ett system som begår en brottslig handling och/eller orsakar skada?

Att tillhöra en generation som är född in i en digitaliserad värld förpliktigar, menar Mathilde Jarlsbo.

– Det känns som mitt ansvar att också undersöka baksidan av alla de här fantastiska möjligheterna som digitalisering ger oss. Vilka blir de samhälleliga konsekvenserna av den här innovativa tekniska utvecklingen?

Mathilde kände sig genast hemma i den tvärvetenskapliga miljön på FOI. Hon upplevde organisationen som välkomnade, lyhörd och inkluderande.

– Min handledare var mycket intresserad av mitt ämne och väldigt peppande. Han var lyhörd för mina förslag och underlättade för mig att bli inbjuden i olika sammanhang. Jag kände att de tog ämnet på allvar. Den känslan finns kvar nu när jag är anställd och jag värdesätter FOI:s tvärvetenskapliga inriktning.

Efter några år som samordnare på Polismyndigheten arbetar Mathilde idag som analytiker på FOI på enheten Asymmetriska hot under avdelningen Försvarsanalys. Hon fortsätter att titta på hur digitalisering och teknikutveckling förändrar säkerhetsaspekter i samhället.

– Det är en intressant tid där vi på flera olika sätt behöver förhålla oss till ny teknik och digitalisering. FOI:s vision är att forska för en säkrare värld. I det har jag känt mig hemma från dag ett.

Efter två år på civilingenjörsutbildning med inriktningen medicinsk teknik
vid Linköpings universitet valde Emil Karlsson att fördjupa sig inom material­utveckling. Han kände direkt att han hade hittat hem. När det blev dags för
exjobb beslutade han sig för att göra det på FOI:s avdelning Vapen, skydd
och säkerhet i Grindsjön

– Jag är fascinerad av hur man kan förändra olika material och få fram nya egenskaper. På FOI finns så många olika projekt att det bara kliar i fingrarna att sätta igång. Här får jag verkligen jobba med mitt intresse, säger Emil.
Exjobbet handlar om att skriva ut krut i en 3Dskrivare, som sedan kan användas i raketmotorer.

– Utmaningen med krut är att det självantänder vid 200 grader och vanligtvis används plast i processen, vilket skulle bli en explosiv kombination. Därför har jag försökt ersätta krutet med ett ämne som har liknande egenskaper, berättar han.

Under exjobbstiden har Emil bland annat fått kunskaper i explosionsteknik, ett ämne som inte erbjuds på universitetet, och lärt sig vikten av att planera sin forskning.

– Jag har haft två handledare, en här i Grindsjön och en på universitetet. Det har bara varit att ringa så fort jag behövt hjälp, men jag har också lärt mig att planera ett stort arbete på ett sätt som jag aldrig har behövt göra tidigare. Det här ämnet kan man vrida och vända på hur mycket som helst så man måste begränsa sig.

I slutrapporten kom han fram till att det inte fungerar att ersätta krutet med just den plast som han använde, men han är övertygad om att det kommer att gå vägen i framtiden.

– Det har varit spännande att arbeta så nära verkligheten och jag tror att mitt exjobb bidrar med ytterligare en pusselbit. På universitetet befinner man sig i något av en akademiker­bubbla och det här passar mig bättre. Trots att vi jobbar med allvarliga saker är det här en härlig arbetsplats med trevlig stämning. Och vad gäller materialutveckling är möjligheterna oändliga. säger Emil

Jennifer Silander gjorde sitt exjobb på FOI i samband med masterutbildningen i materialvetenskap och nanoteknologi på Linköpings universitet.

Exjobbet En studie av optiska och strukturella egenskaper hos spinnbelagda V2O3 tunnfilmer på safirsubstrat handlade om att utveckla och optimera funktionen av en optisk brytare för infraröda våglängder.

Den optiska brytaren har formen av en tunnfilm som exempelvis kan appliceras på ett fönster. Målet kan då vara att maximal värmestrålning från solen ska släppas igenom vid kallt väder och vid varmt väder ska maximal värmestrålning stängas ute.

Redan när Jennifer började på masterprogrammet visste hon att hon ville till FOI. Då hade hon under en paus i universitetsstudierna hunnit utbilda sig till soldat i Försvarsmakten och också arbetet som soldat i två år.

– Jag hade ”span” på FOI:s exjobbskatalog redan året innan och blev väldigt glad över att det område jag ville ägna mig åt fanns kvar när jag sökte. Det passade verkligen bra ihop med vad jag hade studerat på universitet.

Att fysik blev Jennifers akademiska vägval hänger ihop med hennes intresse för hur världen fungerar.

– Fysik är ett väldigt bra sätt att förklara en hel del av världen på, och fysik var något jag förstod mig på tidigt. När jag skulle välja masterutbildning visste jag att materialvetenskap är min grej. Det är så mycket som händer där och som man kan bidra med i världen inom det området som är positivt.

Exjobbstiden på FOI har lärt henne att det är viktig att ha ett öppet sinne, att inte förvänta sig en rak väg och att vara beredd att ompröva beslut.

– Framför allt tycker jag att exjobbet innebar en personlig utveckling. Man förstår att det är man själv som måste driva arbetet framåt och att det är de egna idéerna som leder fram till ett resultat. Till slut kommer man ut på andra sidan med större självförtroende.

Till sin hjälp hade hon en intresserad och peppande handledare och en miljö med högt i tak när det gäller forskningsfrågor.

– Det går att fråga om allt man behöver, säger Jennifer.

Idag är hon anställd som forskningsingenjör på FOI, på avdelningen för Telekrig under enheten Signaturer.

– Jag känner ”wow!” Det är häftigt att jobba med att utveckla Försvarmaketens förmågor.