Den kinesiska befrielsearmén (PLA) blir allt mer kapabel och modern. För att få mer kunskap om kinesisk militärmakt har forskare på FOI tagit fram ett analytiskt ramverk.

På uppdrag av Försvarsdepartementet har forskare på FOI skrivit rapporten Studying China's Military Power: Analytical framework and methods. Den ska vara grunden till kommande och regelbundna FOI-rapporter och studier om Kinas militära makt.

– Det har blivit viktigare att få kunskap om Kinas militära makt. Den nyligen genomförda militärparaden i Peking visade oss hur snabbt Kina har moderniserat sina väpnade styrkor. Vår forskning ska vara ett komplement till den i dagsläget amerikanskt dominerade forskningen om Kinas militära kapacitet. Vår forskning och den från andra delar av världen utanför USA ger nya perspektiv, säger Oscar Almén, forskningsledare och den ena redaktören för rapporten.

Det analytiska ramverket består av tre delar som även går att använda för att bedöma andra nationer än Kinas militära makt.

– Det handlar om vilka militära resurser nationen har, hur de ser på att använda militär makt som ett medel för att uppnå sina mål och variabler som kan påverka deras förmåga att använda militär makt. Exempel på det sistnämnda är geografi, strategier och hur effektiv den militära utbildningen är, säger Christopher Weidacher Hsiung, forskare och den andra redaktören för rapporten.

Mycket kvar att utforska

Att Kina under 2000-talet gått från att ha en underfinansierad militär med gammal utrustning till att i dag var en modern militärmakt med avancerad utrustning är de flesta analytiker enliga om. Militären saknar dock erfarenhet av strid och har liten vana av att genomföra uppdrag tillsammans med andra nationer.

– Fast mycket återstår att undersöka för att bättre förstå kinesisk militärmakt. Det räcker inte med att räkna stridsvagnar. Trots censur och försök att begränsa information menar vi att det finns öppna källor och data i Kina som går att nå genom att kombinera olika forskningsmetoder, säger Oscar Almén.

I rapporten listar även forskarna de utmaningar det innebär att söka svar på frågor om ett känsligt ämne i ett auktoritärt land.

– En viktig ambition för oss är att få fram det kinesiska perspektivet. Hur ser de själva på militär makt? Vad upplever de är deras största hot? Hur går de tillväga för att ta hand om de problem landets militär har? Genom att ha ramverket på plats kan vi nu lägga mer kraft på att ta reda på det, säger Christopher Weidacher Hsiung.