Drönarsvärmar som attackerar mål med egen autonomi riskerar att bli en stor utmaning för framtidens befolkningsskydd. Den nya tekniken kan komma att möjliggöra anfall med ännu högre precision mot civila mål, menar forskare från FOI i en ny rapport.

– Det är inte svårt att se en framtid med massanfall av autonoma svärmar, säger Peter Bennesved, forskare inom civilt försvar på FOI.

Utvecklingen mot drönarsvärmar går fort, både tekniken och den industriella förmågan att tillverka stora mängder drönare har ökat markant.

– Drönare är lätta att skala upp och använda för vapenverkan över ett stort område. Samtidigt finns det egentligen ingen övre gräns för hur många som kan användas. I Ukraina har Ryssland använt över 700 drönare i ett enda anfall i juli, vilket säger lite om vart vi är på väg, säger Peter Bennesved.

Forskarna på FOI förutspår en framtid där autonoma drönarsvärmar kommer att samarbeta för att nå mål med ännu högre precision. Kriget i Ukraina har redan visat hur drönarattacker kan orsaka stor skada på civil infrastruktur. Bennesved pekar till exempel på hur enskilda drönare har använts effektivt för att slå mot elförsörjningen i Ukraina (något som FOI tidigare skrivit om).

– Mot enskilda drönare är det ofta enklare att skydda civila, men precisionen är en stor utmaning. En drönare kan till exempel ta sig in på ställen dit en kryssningsrobot och artillerigranater inte kan, och mindre drönare kan jaga bilar och räddningsfordon. Det räcker med en liten drönare för att slå till mot en transformatorstation, säger han.

En avgörande skillnad mellan dagens drönare och de som spås användas i framtiden är graden av samverkan. Än så länge styrs grupper av drönare av operatörer som jobbar tillsammans på marken, eller enskilda individer.

– Det har blivit mer saker i luften, fler drönare. De används redan idag på ett svärmliknande sätt i t.ex. Ukraina. De skickas iväg en masse, men de stora anfallen verkar inte vara koordinerade i realtid, säger Peter Bennesved.

Frågan om autonoma drönarsvärmar är också aktuell inom juridiken. Idag omfattas enskilda drönare av Genevekonventionen, men framtida autonoma vapensystem reser många etiska frågor.

– Det måste finnas en ansvarig person bakom varje avfyrat vapen. Därför blir det folkrättsligt problematiskt om ett vapen väljer mål själv. Särskilt när det gäller drönarsvärmar, säger Peter Bennesved.

Ett annat problem är att det saknas en tydlig definition för vad som ska klassas som ett autonomt vapensystem, vilket ytterligare kan försvåra hur drönarsvärmar ska regleras inom internationell rätt.

Att drönarsvärmar kan komma att innebära stora utmaningar för att organisera befolkningsskyddet är tydligt, men det kan också bli så att drönarsvärmar blir en del av lösningen.

– Jag tror att framtida drönarsvärmar kommer att användas på samma sätt som enskilda drönare används idag. Ändamålet ändras inte, däremot kan luftangrepp bli mer effektiva om vapenbärarna interagerar med varandra i högre utsträckning. Men svärmtekniken är inte bara ett problem. Man kan tänka sig att drönarsvärmar också kan användas som en del av befolkningsskyddet, säger Peter Bennesved.

Forskarna vid FOI har även undersökt framtida drönarsvärmars psykologiska påverkan för civilbefolkningen.

– Rädslan för svärmar har ett mytologiskt ursprung. Det finns en djup psykologisk rädsla mot svärmar som ligger inbäddad i kulturen och människans fantasi, säger Peter Bennesved, och drar paralleller till den berömda Hitchcock-filmen Fåglarna.

Studien Swarming drones and civilians Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. har genomförts av ett forskarteam med bakgrunder inom olika discipliner. Den undersöker drönarsvärmar och befolkningsskydd med fokus på teknik, historia och internationell rätt.

Rapporten finns att läsa i sin helhet på foi.se.