FoRMA - Luftvärn mot främst kryssningsrobotar

Ett spel "Väpnat Angrepp mot Sverige" har genomförts inom FoRMA-projektet. Härmed rapporteras luftvärnsgruppens arbete med tyngdpunkt på aktivt försvar/ insatser mot kryssningsrobotar. Sverige saknar idag förmåga att hindra ett kryssningsrobotanfall oavsett storlek på anfallet. Enbart enstaka robotar mot enstaka skyddsobjekt kan mötas. Utan anpassning kommer förmågan efter 2012 att helt försvinna. Spelet visar tydligt att bristande förmåga mot större kryssningsrobotanfall kvarstår även efter ett framtida anpassningsläge. Förklaringen till denna bristande förmåga är att hotscenariot har förändrats. Luftvärnet behöver nya förmågor för att kunna bekämpa många små billiga precisionsstyrda mål som genomför mättnadsattacker: o Ett fåtal långräckviddiga system med uppgift att framför allt hålla undan vapenbärare och flygande sensorer på hög höjd och på långa avstånd, i framför allt långa beredskapslägen. o Medellångräckviddiga systemen med uppgift att komplettera de långräckviddiga systemen mot höghöjdsmål och vid mättnadsscenarier, att skapa utrymme för vår verksamhet på marken samt skydda större ytmål. o Många korträckviddiga system med uppgift att vid högre konfliktnivåer skydda punktmål mot mättnadsattacker med kryssningsrobotar och andra typer av vapenlaster o Luftvärnssystem är beroende av kontinuerlig sensorinformation med olika noggrannhetskrav beroende på avstånd och typ av luftvärnssystem. o Sensorer som används av luftvärn bör vara lokaliserade nära insatssystemen så att avsedd verkan kan uppnås, samt för robusthet och uthållighet i systemet.