Ekonomisk säkerhet - Till vilket pris ?
Publiceringsdatum: 2002-01-01
Rapportnummer: FOI-R--0409--SE
Sidor: 59
Skriven på: Svenska
Nyckelord:
- Ryssland
- ekonomi
- säkerhet
- säkerhetspolitik
- säkerhetsintresse
- teknologisk nivå
- ryska hotuppfattningar
- strategisk styrka
- säkerhetskoncept
- råvaror
- mobiliseringsekonomi
- Russia
- economy
- security
- security policy
- security interests
- technological level
- Russian threat perceptions
- strategic strength
- security concept
- mobilisation economy
- raw materials
- Försvarsanalys
Sammanfattning
Rapporten behandlar den ryska oficiella synen på ekonomisk säkerhet, dess beståndsdelar och syften. författaren gör detta genom att under två perioder, 1996-1997 samt 1999-2000, jämföra de viktigaste dokumenten och uttalandena under perioden, framför allt Säkerhetskoncepten och de tyngsta politiska aktörernas. Den senare perioden innebär också en omsvängning i säkerhetspolitiken, bl a som en följd av ekonomins utveckling. Frågeställningarna är tre: 1. hur definierar man ekonomisk säkerhet på politisk ledningsnivå,2. har synen förändrats och 3. hur ser relationen till den säkerhetspolitiska teoribildningen i väst ut? Den officiella synen på Rysslands ekonomiska säkerhet kan tematiskt delas i tre delar: 1. en stabil ekonomisk tillväxt för att trygga befolkningens materiella välfärd,2. ett ökat ekonomiskt inflytande i omvärlden samt 3. tryggandet av Rysslands ekonomiska oberoende. Den politiska ledningen definierar ekonomisk säkerhet på ett omfattande sätt. Ekonomisk säkerhet knyts hårt till militär och politisk. Strategiska branscher, som militärindustriell produktion, skall även i framtiden kontrolleras av staten. Detta vidgade säkerhetsbegrepp överensstämmer delvis med flera västliga forskares uppfattning, men den ryska uppfattningen går ännu längre och omfattar även faktorer som traditionellt i väst uppfattas som tillhörande en normal ekonomisk politik. Sådana tankegångar, i mycket ett arv från sovjetperioden, karaktäriseras av ett nollsumme-tänkande och misstänksamhet mot utländska ekonomiska intressen och bidrar därigenom till svag investeringsvilja hos dessa. genom att hotet uppfattas som riktat mot nationen, eftersätts också ansträngningarna att öka befolkningens materiella välfärd, eftersom statens säkerhet fortfarande prioriteras högre.