Defence Technology as Security Policy. Defence R&T as a Security Policy Tool in Europe, France and the United Kingdom

Författare:

  • Clevström Jenny
  • Winnerstig Mike

Publiceringsdatum: 2003-01-01

Rapportnummer: FOI-R--0813--SE

Sidor: 135

Skriven på: Engelska

Nyckelord:

  • försvarsteknologi
  • säkerhetspolitik
  • EU
  • Frankrike
  • Storbritannien
  • Defence Technology
  • Security/Policy
  • France
  • United Kingdom
  • Försvarsanalys

Sammanfattning

Högteknologi och forskning om detta inom försvarssektorn - försvars-FoT- är en ofta avgörande faktor för staters säkerhetspolitik och för utgången av internationella händelseförlopp. Syftet med denna rapport är att från både teknikpolitiska och säkerhetspolitiska utgångspunkter studera några av de mest avancerade systemen för försvars-FoT, nämligen de franska och de brittiska nationella systemen samt några olika multilaterala FoT-projekt. Slutsatser dras inom fyra huvudsakliga analysområden. Det första diskuterar frågan om interdependens eller egenintressen dominerar uppbyggnaden av länders och multilaterala organs försvars-FoT. Resultaten indikerar, att även om interdependensretorik är frekvent är egenintressen i hög grad styrande. Det andra området gäller vilken sorts aktörer - pluralistiska eller statscentriska - som styr planläggningen av satsningarna inom försvars-FoT. Multilateralt dominerar statsmakterna , medan det på nationell nivå - framför allt i Storbritannien - finns nyare aktörer, t ex QinetiQ, ett nyligen privatiserat försvarsforskningsföretag. Det tredje området rör gemensamma värderingar resp. materiell makt som förklaringsfaktorer för försvars-FoT. Rapporten drar slutsatsen att även om värderingar är underlättande snarare än nödvändiga faktorer är inte maktfrågor i sig själva tillräckliga för att förklara uppkomsten av internationellt samarbete. Det sista området rör dikotomin globalisering-geopolitik. Flera europeiska multilaterala utvecklingar inom försvars-FoT kan ses som geopolitiskt motiverade balanseringsförsök gentemot USA, vilket också understryks av fransk nationell retorik. Den brittiska linjen är mer splittrad, men torde på sikt fortsatt ha en atlantisk inriktning. Detta förstärks i viss mån av globaliseringsprocessen, till vilken det brittiska systemet är väl anpassat.