Japan som "makt" i Östasien

Att sedan krigsslutet 1945 har Japan avstått från att hävda sin internationella ställning genom militär maktprojektion. Genom att fullt ut införliva och utnyttja de möjligheter den amerikanska avrustningen förde med sig har Japan kunnat rida säkerhetspolitisk snålskjuts på USA. I skuggan av den pacifistiska politiken kunde Japan främja sin ekonomiska tillväxt. 1960- och 1970-talets exempellösa ekonomiska framgångar återgav Japan en erkänd och uppmärksammad ställning i det internationella samfundet. Efter det kalla kriget förändrades förutsättningarna för Japan både nationellt, regionalt och globalt. Japan gick in i en svårförklarad recession vilken landet haft svårt att ta sig ur. Regionen hamnade under första hälften av 1990-talet i skuggan av de förändringar som skedde i Europa och i det forna Sovjetunionen. I början av 2000-talet har Östasien åter hamnat i fokus. Här kvarstår geopolitisk dynamik och konkurrens mellan stater. Resultatet är att Östasien är en av de regioner i världen där det finns en påtaglig risk för storskaligt krig mellan stater. Koreaproblematiken, Taiwanfrågan och Kinas växande makt och inflytande dreier den regionala utvecklingen. Kinas och USA:s konkurrensförhållande ger dynamiken en global spännvidd. Förändringen av maktbalansen i Japans närområde leder till osäkerhet och behov hos aktörerna att förbereda sig även för ogynnsam utveckling. Det är denna utveckling som Japan har att förhålla sig till och därför förändras nu Japans säkerhets- och utrikespolitik kraftigt. Pacifismen är sakta på väg att fasas ut och landet återgår till att bli en "normal" stat med ambition att nyttja alla de verktyg som stater har för att hävda sin ställning, inklusive militär makt.