Energisäkerhet: syntes och sammanfattning av ett tvåårigt forskningsprojekt för Försvarsmakten

Författare:

  • Daniel K. Jonson
  • Alexander Atarodi
  • Karl Henrik Dreborg
  • Jerker Hellström
  • Bengt Johansson
  • Robert L. Larsson
  • Roger Magnusson
  • Malin Östensson

Publiceringsdatum: 2009-12-15

Rapportnummer: FOI-R--2839--SE

Sidor: 88

Skriven på: Svenska

Nyckelord:

  • energi
  • säkerhet
  • försvar

Sammanfattning

Energi är en strategisk fråga med flera bottnar - det handlar till exempel inte bara om att planera för och säkra den egna energiförsörjningen utan också om att förstå och ha beredskap inför energirelaterade omvärldsförändringar liksom hur de kan komma att bemötas av olika aktörer. Detta kan dels påverka enskilda nattioners utrikes- och säkerhetspolitik liksom tillförseltrygghet, dels innebära förändringar i den inteernationella säkerhetsordningen liksom uppkomsten av nya konflikter och konfliktmönster. Detta påverkar Försvarsmakten, för det första genom att det kan innebära nya utmaningar, hotbilder,uppgifter och krav på förmågeutveckling. För det andra, Försvarsmakten använder energi och är beroende av trygg energiförsörjning under insatser. Projektet som sammanfattas i denna rapport hade målet att ge Försvarsmakten underlag för den långsiktiga planeringen, dels vad gäller påverkan från spelet kring energin på den internationella arenan, dels vad gäller framtida energilösningar för den egna verksamheten. Inom ramen för projektet har en metodik utvecklats för hur energirelaterade omvärldsförändringar kan inkluderas i långsiktig försvarsplanering. Baserat på denna framtidsinriktade omvärldsanalys konstruerades ett antal insatsscenarier (för 2030) med någon form av energikoppling (t.ex. skydd av infrastruktur, kamp om energiråvaror). Vidare har några alternativa principlösningar för energiförsörjning av camper och fordon för framtida insatser analyserats. Detta har följt upp med en undersökning av förutsättningarna för att etablera en metodik för att på ett systematiskt sätt kunna göra sammanvägda avvägningar där miljökrav balanseras mot säkerhetskrav vid val av energilösningar inom Försvarsmakten. Dessutom har energisäkerhetsstrategier på försvarsmaktsnivå i andra länder eller organisationer inventerats. Energisäkerhetsstrategier på nationell nivå har behandlats inom flera delstudier, bl.a. avseende EU:s och Kinas ökande importbehov. Tillgång på energiråvaror kommer sannolikt att vara en viktig faktor i den globala säkerhetsordningen. Energi är starkt förknippad med ekonomisk utveckling och en växande världsbefolkning kommer ytterligare att förstärka konkurrensen om energitillgångarna, framför allt mellan Nordamerika, Kina Indien och Europa. Bristande investeringar i ny produktionskapacitet i kombination med ökad efterfrågan är en orsak till detta, men också att nya fossila energifyndigheter inte upptäckts i lika snabb takt som tidigare. Stora konsumenter av energi försöker diversifiera importen av olja och gas för att inte bli alltför beroende av ett fåtal leverantörer. Ett fortsatt beroende av fossila bränslen bidrar till fokus på befintliga utvinningsregioner men även på nya områden som Arktis. Storskalig global produktion av bioenergi eller kraftigt ökat nyttjande av flödande förnybara energikällor kan leda i olika riktningar utifrån ett säkerhetsperspektiv. Delvis avhängigt denna utveckling, var energiresurserna återfinns och vilket pris de betingar, kan klyftorna mellan fattiga och rika komma att öka. Vidare kan politisering och militarisering av energitillgångarna på vissa håll i världen påverka energisäkerheten på olika sätt beroende på om man har ett producent- eller konsumentperspektiv. Det framtida globala energisystemet och omställningen därtill kommer på olika sätt ha potentiellt stor påverkan på framtida utrikes- och säkerhetspolitiska förhållanden, kanske t.o.m. bli en ny polariserande faktor i det globala säkerhetssystemet. Energifrågans vikt förväntas därför stärkas både avseende omvärldsförändringar i allmänhet och vad avser påverkan på förutsättningarna för verksamhet i en säkerhets- och försvarskontext. Rekommendationer för Försvarsmakten: Bibehåll kontinuerlig omvärldsbevakning på energiområdet men genomför riktade forsknings- och utredningsinsatser i samverkan med övrig intern strategisk analys för bästa nyttiggörande. Samma princip bör gälla för energiteknik som för annan materielanskaffning: analysera och värdera först, teknikutveckla sedan om det behövs. Utveckla en energistrategi för att få en sammanhållen ansats för energifrågor, vilken skulle kunna vara ett hjälpmedel och en ledstång vid t.ex. prioritering av forskning och utveckling, liksom internationella försvarssamarbeten. Ta fram ett strategiskt beslutsunderlag med typfall av energiförsörjning vid insats för att underlätta logistik- och insatsplaneringen vid skarpt läge. Många försvarsmakter har liknande inriktning som den svenska, med fokus på internationella insatser och samtidigt miljökrav att uppfylla. Försvarsmakten bör därför delta i energirelaterade internationella försvarssamarbeten men innan stora investeringar görs i gemensam teknikutveckling är det givetvis viktigt att först göra en individuell värdering med hänsyn till Försvarsmaktens specifika behov. Förslag på framtida forsknings- och utredningsområden: Klimatet och energin - två förändringsfaktorer som motiverar mer vidgad scenarioanalys av explorativ karaktär som planeringsunderlag för att öka handlingsberedskapen för Försvarsmakten. - Hur påverkas svensk och europeisk säkerhet av framtida akut energibrist i kombination med markant temperatur- och havsnivåhöjning? Svenska energiberoenden och svensk energisäkerhet med ett Försvarsmaktsperspektiv. - Vad kan Försvarsmakten komma att spela för roll i upprätthållandet av det svenska samhällets funktionalitet med avseende på energiförsörjningen? Militära perspektiv på ökad energidistribution och - produktion i närområdet. Vad innebär ökade energiflöden och ökad militarisering av Östersjön, Västerhavet och Arktis? Finns det behov av nya samverkanskanaler mellan Försvarsmakten och dess motsvarigheter i grannländer för att exempelvis undvika och/eller bistå vid eventuella incidenter och olyckor? Försvarsmakter som aktörer i den framtida handelspolitiken, liksom analys av samarbeten mellan försvarsmakter och energibolag, exempelvis kinesisk, amerikansk och rysk offentlig-privat-samverkan. Kan Europa komma att utvecklas i liknande riktning? Kan det innebära nya uppgifter för Försvarsmakten? En vidareutveckling av den scenariobaserade metodiken så att den generiskt kan användas för att belysa och inkludera även andra tematiska områden för energi inom ramen för den långsiktiga försvarsplaneringen.