Energisäkerhet och energirelaterade beroenden på kort och lång sikt. En pilotstudie

I denna pilotstudie diskuteras olika sätt att förhålla sig till begreppen energisäkerhet och energiberoenden. Dagens och framtida energiberoenden beskrivs översiktligt. Begreppet energisäkerhet kan i vid betydelse inkludera bl.a. teknisk säkerhet, försörjningstrygghet och energins koppling till säkerhetspolitik. Så gott som samtliga verksamheter i samhället är på något sätt beroende av funktioner och tjänster som kräver energi. Indirekt är alltså samhället beroende av ett fungerande energisystem i sin helhet, d.v.s. tekniker och organisation för fungerande distribution, omvandling och förädling. Även en fungerande utvinning av primära energikällor och transporter av dessa till omvandlings-/förädlingsanläggningarna är essentiella för systemets fuinktion. De störningar som man utifrån detta vida energisäkerhetsbegrepp vill skydda sig mot innefattar leveransavbrott, prischocker och att energin används som maktmedel. Miljö- och hälsopåverkan och långsiktigt höga priser skulle kunna klassificeras som energisäkerhetsproblem men kopplas vanligen till andra delarav energipolitiken som miljömässigt hållbar energiförsörjning och konkurrenskraftiga priser. Störningarna kan uppkomma bl.a. som en följd av otillräckliga investeringar, tekniska fel, väderhändelser och terrorattacker, krigshandlingar och blockader. Strategier för att undvika störningar på energiförsörjningen kan, beroende på aktör, bl.a. innehålla: att förlita sig på och säkerställa välfungerande marknader, energieffektivisering, ökad energidiversitet och flexibilitet, satsningar på inhemsk energiutvinning, investeringar och avtal om produktion i utlandet, lagring av energi, hantering av uppkomna störningar. Det svenska energisystemet uppvisar jämfört med många länder ett relativt begränsat beroende av fossil energi. Den specifika energitillförseln räknat som kWh/kr har minskat betydligt sedan 1970 vilket skulle kunna vara en indikation på att ekonomin skulle vara mindre känslig för plötsliga energiprisfluktuationer. Den svenska elproduktionen domineras av vattenkraft och kärnkraft. Genom att elnäten i Sverige är sammanbundna med näten i grannländerna importeras och exporteras stora kvantiteteer el. Kvantiteterna beror på efterfrågans variation, produktionskapacitetens tillgänglighet, aktuella produktionskostnader m.m. Den svenska industrin har sedan början av 1970-talet till stor del gjort sig oberoende av olja. I stället har framför allt elanvändningen ökat kraftigt liksom utnyttjandet av biomassa i form av industriella biprodukter. Transportsektorn är dock nästan helt beroende av petroleumbaserade bränslen. Tyskland och Storbritannien skiljer sig från Sverige genom deras relativt sett större beroende av osila bränslen, inte minst gas. Medan Tysklands gas till stor del kommer från Ryssland kommer fortfarande Storbritanniens gas huvudsakligen från inhemska källor. Såväl i Sverige, Tyskland, Storbritannien som inom EU i stort är energisäkerhetsfrågorna viktiga inom energipolitiken tillsammans med miljöfrågorna och konkurrenskraften. Klimatpolitiken har under senare år fungerat som en pådrivare för omställningen av energisystemet. Även om kommissionen drivit på för en gemensam energipolitik har de olika medlemsländernas skilda intressen motverkat denna strävan. Dessa intressen kan delvis förklaras med t.ex. grad av naturgasberoende och syn på energimarknadernas avreglering. Den globala energiförsörjningen står inför stora förändringar, framför allt beroende på ambitionen att minska klimatpåverkan. Detta medför förändrade beroenden som kan få implikationer för energisäkerheten. Bl.a. kommer förnybara energislag att få en ökad roll men de fossila energislagen kommer under överskådlig tid fortsatt att vara betydelsefulla. mellanösterns och OPEC:s roll som producenter kan förväntas stärkas men flödena kommer delvis omdirigeras mot nya storkonsumenter som t.ex. Kina och Indien. Även Centralasiens, Nordafrikas, Sydamerikas och eventuellt Arktis roll som energiproducenter kan komma att stärkas, tack vare närhet till stora marknader, stora befintliga energiresurser och/eller möjligheten till storskalig förnybar energiproduktion. Klimatförändringarna påverkar den framtida energiförsörjningen bl.a. genom förändrade energibehov och inverkan på infrastruktur. För svensk energiförsörjning förväntas klimatförändringarna inte leda till några nya hot men sannolikt en förstärkning av redan befintliga hot vid exempelvis extrema väderlägen.