Slutrappor för projektet DCMF. Defence Conceptual Modelling Framework, 2008-2010

DCMF - Defence Conceptual Modelling Framework - är ett försvarsmakts-finansierat projekt som har sitt ursprung i det amerikanska försvarets satsningar på distribuerad simulering, från mitten av 90-talet. Den ursprungliga amerikanska satsningen benämndes CMMS - "Conceptual Models of Mission Space". DCMF är också namnet på ett svenskt ramverk för framtagning och användning av konceptuella modeller, som har potentialen att stödja utveckling av simuleringsmodeller. Processen att ta fram kunskapsunderlag, inför utveckling av en simuleringsmodell, är en tidskrävande och kostsam process. Ofta bevaras dessutom inte den kunskapsmängd som en modell representerar för framtida återbruk. I de fall som det trots allt sker är det ofta svårt att återanvända kunskapsmängden i en ny kontext. Detta beror främst på att kunskap om hur en modell tas fram inte dokumenteras i den utsträckning som krävs. Med andra ord saknas, inför potentiell återanvändning av en modell, relevanta fakta om kunskapsinhämtningen i sig och därmed även spårbarhet till kunskapskällan. Det ramverk som DCMF representerar, inkluderar en process vars huvudmål är att adressera hur kunskap kan anskaffas för en viss tillämpning, eller syfte, samt hur den kan struktureras, modelleras och formateras enligt fördefinierade krav. Vidare även hur kunskapen kan användas, eller återbrukas, givet skilda tillämpningar. Processen består av fyra huvudfaser enligt följande: kunskapsanskaffning (KA), kunskapsrepresentation (KR), kunskapsmodellering (KM) och kunskapsutnyttjande (KU). DCMF-processens fyra faser har tidigare utforskats och beskrivits i olika utsträckning. Medan förståelsen och därmed kartläggningen av de första stegen är godtagbar var läget inte detsamma när det gäller senare faser, primärt KU, vid DCMF-projektets början. Uppdraget för DCMF-projektet under 2008 - 2010 har således varit att fokusera arbetet på undersökning av hur ett bibliotek som kan understödja lagring, sökning, sammansättning och visualisering av DCMF-produkter (exempelvis konceptuella modeller) bör utformas. Målet för projektet under 2010 har varit att ta fram en fungerande prototyp som kan demonstrera DCMF-biblioteket, främst med avseende på sammansättningen av delar av en större kunskapsmängd (vilka benämns kunskapskomponenter), till efterfrågade konceptuella modeller. Som underlag för prototyputvecklingsarbetet togs ett scenario fram som bygger på aktuella händelser för den, i Afghanistan stationerade, svenska ISAF-styrkan. Scenariot bygger på en händelse som inträffade i november 2009, då en svensk patrull utsattes för en attack med hjälp av en så kallad IED (Improvised Explosive Device). Ett antal soldater skadades och en afghansk tolk omkom vid händelsen. Utifrån scenariot skapades DCMF-produkter (kunskapskomponenter) som används som exempel i prototypen. Genom prototypen kan processen att sätta samman kunskapskomponenter till konceptuella modeller illustreras, med hänsyn tagen till både syntaktiska och semantiska aspekter. Vid sidan av prototyputvecklingsarbetet har projektet även haft till uppgift att aktivt delta i en NATO-grupp (NMSG-058), vars huvudsakliga uppgift var att hitta en användbar definition av konceptet "konceptuell modellering för militär M&S", samt rekommendera en process för framtagande av sådana konceptuella modeller. Resultatet från gruppens arbete är tänkt att paketeras som en uppsättning vägledande dokument (Guidelines) och levereras till SISO(1 som underlag för standardiseringsarbete. Sammanfattningsvis anses konceptuell modellering inom ramen för militär M&S kunna bidra till: * En kostnadseffektiv utvecklingsprocess - Genom att standardisera metod för insamling, representationssätt för kunskap, samt genom en gemensam infrastruktur för lagring, kan återbruk realiseras i större skala, dvs. samma kunskapsmängd kan användas i flera utvecklingssammanhang. * Kvalitetssäkrad kunskap - DCMF-metoden utgår från att auktoriserade källor nyttjas för att inhämta kunskap, dvs. vem som helst med åsikter kring en fråga/verksamhet kan ej användas. Vidare bygger metoden på strikt formalisering av kunskap i form av modeller, vilket kan underlätta kvalitetssäkring och återbruk. * Stöd i tidiga faser - genom att använda konceptuell modellering i tidiga faser av utvecklingscykeln (exempelvis då en simuleringsmodell tas fram) skapas en gemensam förståelse/bild av det problem som ska adresseras som kan kommuniceras till samtliga intressenter till ett projekt. Den konceptuella modellen är även avgörande för att den kravspecifikation som tas fram för systemet speglar frågeställningen som ska studeras. Rapporten avslutas med ett avsnitt om diskussion kring framtida utveckling av DCMF. I detta avsnitt analyseras DCMF-konceptet från ett antal olika perspektiv och ett antal rekommendationer och framtidsvisioner presenteras. (1 Simulation Interoperability Standards Organisation