Hälsoeffekter av krutgaser och metalldamm från finkalibrig ammunition

Författare:

  • Sofia Hedenstierna
  • Rune Berglind
  • Lars Hägglund
  • John Ottosson
  • Melker Skoglund
  • Håkan Wingfors

Publiceringsdatum: 2010-12-21

Rapportnummer: FOI-R--3080--SE

Sidor: 67

Skriven på: Svenska

Nyckelord:

  • krutrök
  • miljöammunition
  • metallfeber
  • finkalibrig ammunition
  • bly
  • koppar
  • zink
  • hälsorisker

Sammanfattning

Försvarsmakten (FM) använder sedan cirka 10 år s.k. miljöanpassad finkaliberammunition av typen 5,56 mm, sk ptr 5B stkprj. FM har gett FOI i uppdrag att utreda vilka åtgärder som kan vidtagas för att minska hälsorisker i samband med skjutning med miljöanpassad ammunition. För att utreda vilka ämnen som avges vis skjutning med finkalibrig ammunition utfördes försök i experimentell miljö med fyra olika ammunitionssorter och tre olika vapenmodeller. I fältförsök uppmättes vilka halter av partiklar och gaser som fanns på en skjutplats vid normal övningsverksamhet samt vid högre belastning för en enskild skytt. Inom uppdraget genomfördes även en enkätstudie riktad till förband och skolor med syfte att klargöra hur problemen med negativa hälsoeffekter från krutgaser ser ut inom försvaret idag. Enkätstudien visade att ungefär en fjärdedel någon gång har upplevt obehagssymtom som irriterade ögon och andningsvägar eller hosta. Ett fåtal har dessutom upplevt mer långvariga och allvarliga symtom. De experimentella försöken visade på högre halter av koppar, zink, ammoniak och vätecyanid i den blyfria ammunitionen än i föregångaren 5,56 mm sk ptr 5 stkprj (innehållande bly). Halten av kolmonoxid var hög för samtliga ammunitionssorter. Mätningar på skjutplats visade låga halter av partiklar och gaser vid normal övning men något förhöjda halter av koppar för både den blyfria ammunitionen och den med bly vid en forcerad skottintensitet. Halten av kolmonoxid översteg det hygieniska gränsvärdet under korta perioder vid skottserierna. Övriga uppmätta ämnen låg på låga nivåer. Rekommenderade åtgärder för att minska riskerna för negativa hälsoeffekter är att i första hand minska exponeringen för gaser och partiklar genom att sörja för fullgod ventilation på sljutplatser, använda skyddsmask där så är tillämpligt och möjliigt (t ex vid stora eldvolymer under materielprovning) samt anpassa övningar till aktuell övningsplats. Man bör även skapa rutiner för att rapportera och följa upp symtom inom förbanden tillsammans med företagshälsovården. Vid framtida anskaffning av ammunition bör hälsoaspekten beaktas och halter av gaser och partiklar uppmätas för att möjliggöra en utvärdering av eventuell negativ hälsopåverkan.