Störningskänslighet hos civil trådlös konsumentteknik

Denna rapport är ett delresultat av forskningssamverkan mellan FOI och UoH där dels militärt finansierad forskning kommer UoH till nytta samtidigt som civila forskningsresultat kan användas för tillämpningar inom försvar och samhällssäkerhet. Denna samverkan är finansierad av Försvarets Mate-rielverk (FMV). För vissa aktiviteter är trådlös teknik en nödvändighet som exempelvis vid insatser där räddningspersonal och polis är inblandade. Med de trådlösa systemen kommer dock en väsentligt ökad sårbarhet både inom industri- och säkerhetstillämpningar. Störningssignaler som alstras naturligt av alla elektroniska system lett till en rad allvarliga incidenter i kritiska tråd-lösa system. Ett annat växande problem är att kriminella aktörer varit snab-ba att utnyttja störningskänsligheten i olika trådlösa system. Kriminella ak-törer använder störsändare för att slå ut störningskänslig trådlös teknik. Ex-empel på sådan användning är mot trådlösa fordonslås, larmbågar i butiker samt villalarm. I denna rapport belyses några viktiga grunder som krävs för att förstå hur sårbarheten varierar hos olika typer av trådlös teknik. Exempel ges på störningsincidenter för kritiska trådlösa system. En jämförelse görs mellan militär trådlös teknik och civila trådlösa konsumentprodukter då des-sa båda huvudområden traditionellt valt att prioritera störtålighet på olika sätt. Denna fundamentala skillnad i prioritering är huvudorsaken till att civi-la trådlösa konsumentprodukter i allmänhet är mycket störningskänsliga vilket är väsentligt att beakta om civil konsumentteknik övervägs för militä-ra tillämpningar. Samtidigt växer behoven av ökad störtålighet både inom trådlösa industritillämpningar samt tillämpningar inom person- och sam-hällssäkerhet. Det faktum att civila trådlösa konsumentprodukter i allmänhet är störningskänsliga innebär att en ökad användning av dessa i kritiska till-lämpningar leder till en ökad sårbarhet mot både oavsiktliga störningar samt mot medvetna försök att störa olika funktioner. Trenden beträffande tilldel-ning av frekvensspektrum visar att hantering av uppkomna störningspro-blem i större utsträckning än tidigare överlämnas åt markandens aktörer att hantera. Konsekvensen av detta är att leverantörer och slutanvändare i be-tydligt större utsträckning än tidigare själva behöver sörja för att erhålla erforderlig kompetens för att hantera dessa frågor.