Islands strategiska ställning - en probleminventering

Islands kriser är djupa och kommer att bli långvariga Islands strategiska läge våren 2011 kan inte sägas vara gott. Landet genomgår nu tre samtidiga kriser; en ekonomisk, en avseende landets säkerhet och en rörande de inre förhållandena. De tre kriserna växelverkar och gör att Island kommer att behöva lång tid på sig för återhämtning. Därtill är Arktis geopolitiska betydelse av en rad orsaker på väg att förändras. Flera av Islands grundförutsättningar påverkas därför, vilket Island dessutom har att förhålla sig till. Ekonomisk utveckling Även om de akuta riskerna för statsbankrutt har kunnat undvikas och en viss återhämtning skett är den ekonomiska krisen långtifrån över. Island är på väg att lyckas med en finansiell stabilisering som kan följas av återhämtning. Denna kommer dock att ta lång tid. Basnäringarna; fiske och aluminiumframställning, kommer sannolikt inte att kunna tillväxa i sådan takt att de snabbt kan lyfta Island ur den ekonomiska krisen. Någon tydlig ekonomisk strukturomvandling som på sikt kommer att öka tillväxten och göra landet mer konkurrenskraftigt kan ännu inte skönjas. Islands statsskuld är idag c:a 90% av BNP och de svåra sociala påfrestningar som följer på krisen slår nu igenom. I två folkomröstningar har islänningarna med stor majoritet röstat nej till de avtal som förhandlats fram rörande Icesave-affären. Detta försvårar och förlänger sannolikt den ekonomiska krisen då tvisten nu måste slitas i EFTA-domstolen. Ingen önskar ett domstolsutslag i EFTA-domstolen om Icesave. En sådan dom får prejudicerande verkan. Antingen döms Island som skyldigt att betala för Icesave-kraschen. Då blir alltså stater skyldiga att ta ansvaret för kraschade banker, vilket de säkerligen inte vill. Eller så behöver inte Island betala, vilket lägger över risken på bankerna/spararna och det vill starka intressegrupper undvika. Det ligger inom det möjligas gräns att en överenskommelse mellan parterna kommer till stånd innan EFTA-domstolen meddelar sin dom. Oavsett utgången får den bestående osäkerheten konsekvenser för bedömningen av Islands kreditvärdighet och det kan i sin tur betyda att det både blir dyrare att låna för islänningarna och att investeringar minskar eller uteblir. Återhämtningen kommer också att dra ut på tiden, vilket gör bördan för isländska skattebetalare fortsatt tung att bära. Det politiska systemet utsätts som följd av den ekonomiska krisen för hårt tryck. Samtidigt har Island med en ung och välutbildad befolkning, välutvecklad infrastruktur och billig och miljövänlig energi mycket goda förutsättningar att lyckas i en globaliserad ekonomi. Försvars- och säkerhetspolitik Det unilateralt beslutade amerikanska tillbakadragandet från Island 2006 skapade bitterhet bland många i det säkerhetspolitiska etablissemanget. Bland dem som anser att Island inte behöver något militärt försvar sågs detta istället som en positiv utveckling. Samtidigt har de senaste årens utveckling medfört en ökad militär aktivitet runt Island och förändrat normalbilden. Framförallt ryskt strategiskt flyg men också marinstridskrafter opererar regelbundet runt isländska farvatten. Detta har skapat osäkerhet på Island om Rysslands avsikter och även om det inte är det kalla krigets agenda som kommit åter, reser det frågan om Islands nuvarande försvarspolitiska lösning är i fas med den säkerhetspolitiska utvecklingen i regionen. Samtidigt som multilateral övningsverksamhet av Natoländerna ökat i regionen, syns inga tecken på någon omprövning av Islands status som "the unarmed member of Nato". I och med att mycket av den politiska energin går åt till att hantera den ekonomiska krisen fördröjs analysen av och agerandet på de försvars- och säkerhetspolitiska förändringarna. Inte heller finns några medel i statsbudgeten till eventuella satsningar som skulle kunna bidra till att analysera, förstå och hantera den förändrade utvecklingen i regionen. De nedskärningar av försvarsbudgetarna som nu är på väg bland Islands allierade inom Nato och följderna av dem är en av dessa. Geostrategisk förändring Det geostrategiska mönstret i Arktis och Nordatlanten är på väg att förändras vilket har en allt starkare inverkan på Islands strategiska ställning. Mer energioch mineralutvinning kommer att följa, sjöfarten runt Island kommer att öka från idag mycket låga nivåer, ett flertal överlappande territoriella anspråk måste lösas och den militärstrategiska situationen i regionen är under förändring. Island har flera långsiktiga, svårhanterliga och sinsemellan olika utmaningar framför sig. Landets självsyn där man ser sig som boende i "marginalen", utmanas. Förändrade förutsättningar där alliansen med USA, länge alldeles dominerande och fortfarande viktig, har tunnats ut. En långsam och försiktig omorientering mot Europa var på väg och accelererades av finanskrisen. Politik och samhälle Det råder politisk splittring, oenighet och misstro mellan eliter och allmänhet på Island. Allmänhetens förbittring över hanteringen av den ekonomiska krisen går djupt. Grunddragen i det isländska samhället skiljer sig på avgörande punkter från övriga Norden - man är inte konsensusorienterad på samma sätt vilket påverkar hanteringen av kriser och gör det svårare att nå breda och långsiktiga lösningar. Vänskaps- och släktskapsförhållanden i ett litet samhälle minskar ibland transparensen samtidigt som Island är ett i många avseenden modernt västeuropeiskt land med omfattande internationella kontakter, samarbeten och utbyten. Då den politiska splittringen går inte bara mellan partierna utan också inom dem, försvagas möjligheterna till en effektiv krisbekämpande politik. Missnöjet med det politiska systemet tycks vara i ökande vilket kan göra det än svårare att komma ur kriserna. Sociala nedskärningar, en för isländska förhållanden hög arbetslöshet och riskerna för att en långvarig kris successivt leder till ökad pessimism om framtiden präglar bilden. Samtidigt har Island en på flera sätt kreativ befolkning med relativt många högutbildade, i stort sett gratis energi, ett hållbart fiske, aluminiumindustri och turism som grund. Existensen av dessa grundfaktorer talar tillsammans med islänningarnas kreativitet och uppfinningsrikedom sannolikt för en väg ut ur den akuta krisen på sikt om inte dess effekter blir så svårhanterliga att de riskerar att bli systemhotande. Karaktären av det isländska samhället är dock en grundfaktor som ändras endast långsamt - detta talar för att den inrikespolitiska splittringen består och de långsiktiga lösningarna för ett stabilare Island ligger i en oviss framtid. Ett isländskt medlemskap i EU Ett isländskt EU-medlemskap som till nyligen såg ut att kunna ligga några år bort, har sannolikt skjutits på en oviss framtid. De för Island centrala fiskefrågorna, att förhandlingsresultatet med EU skall underställas en folkomröstning samt det tydliga utfallet av de två folkomröstningarna i Icesavefrågan pekar på detta. Därtill råder inrikespolitisk splittring om för- och nackdelar med ett EU-medlemskap. En faktor som är under förändring är dock EU:s gemensamma fiskepolitik (CFP), vilket på längre sikt kan komma att förändra läget i fiskefrågorna. Om Island kan få tillräckligt bra villkor för att kunna fortsätta vara en fiskenation och inte uppfattar sig bli överflyglade av EUländernas fiskeflottor, kan ett isländskt EU-medlemskap möjligen ligga närmare. Samtidigt är EU-ländernas egna politiska energi nu och för överskådlig framtid fokuserad på de svåra kriser som nu är under hantering: Eurokrisen, Schengensamarbetet och inte minst implementeringen av Lissabonavtalet.