Svensk krisberedskap och klimatförändringarnas indirekta effekter. Betydelsen av förebyggande arbete

I föreliggande studie behandlas klimatförändringarnas betydelse för svensk krisberedskap. Utgångspunkten har tagits i vilka konsekvenser som kan följa från mer omfattande klimatförändringar, dvs. utifrån ett högnivåscenario, i kombination med ett särskilt intresse för klimatförändringarnas indirekta effekter. Som exempel har två områden satts i fokus för analys: energi- och livsmedelsförsörjning. Studien har finansierats av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, och syftar ytterst till att öka kunskaperna om vilka utmaningar svensk krisberedskap står inför med avseende på klimatförändringarna. Sverige har generellt sett en gynnsam situation vad gäller såväl energiförsörjning som livsmedelsförsörjning. Sverige har också ett gynnsamt klimatologiskt läge. De utmaningar som klimatförändringarna ställer svensk krisberedskap inför ska däremot inte underskattas. Klimatförändringarna förväntas leda till direkta utmaningar för svensk krisberedskap genom exempelvis fler och intensivare extrema väderhändelser, vilket innebär att krisberedskapen kan behöva förbättra sin förmåga att kunna hantera flera kriser samtidigt liksom minskad återhämtningstid mellan kriser. Därutöver förväntas Sverige även ställas inför utmaningar till följd av klimatförändringarnas indirekta effekter, dvs. från de effekter som kan följa från en direkt effekt i eller utanför Sverige. Dessa indirekta effekter är än mer svårförutsägbara jämfört med klimatförändringarnas direkta effekter och är också hitintills inte lika väl analyserade. För att kunna möta de utmaningar klimatförändringarna ställer svensk krisberedskap inför behöver analys bedrivas som omfattar såväl direkta som indirekta effekter från klimatförändringarna. Detta analysarbete behöver utgå från olika klimatologiska scenarier så att olika utfallsrum behandlas samt inkludera konsekvenser både inom och utanför Sverige. Analysen behöver även omfatta samhällstrender och förändringsprocesser utöver klimatförändringarna såsom miljö, demografi, ekonomisk utveckling, vetenskap, teknik och politisk kontext. Ett viktigt moment i denna analys är att undersöka hur dessa olika områden interagerar med varandra och vilken betydelse dessa sammanflätande processer kan ha för svensk krisberedskap. Det handlar med andra ord om att identifiera risker sprungna ur dessa analyser och utifrån denna riskanalys utveckla strategier, beredskapsplaner och regelverk för hur dessa risker kan hanteras. I och med de osäkerheter som finns i fråga om klimatförändringarnas omfattning och dess konsekvenser såväl som samhällsutvecklingen i stort är scenarioanalys en viktig metod.