USA och Arktis. Ett amerikanskt dilemma i väntläge?

USA är en av de viktigaste aktörerna i det nya Arktis som håller på att växa fram. Regionen kommer att få betydligt större geopolitisk betydelse framöver. Medan regionen förändras får den också allt tydligare kopplingar till utvecklingar i resten av världen. Det pågår en policyutvecklingsprocess i det amerikanska systemet avseende Arktis, men den har ännu inte helt operationaliserats till konkreta handlingslinjer. Syftet med denna studie är att sammanfatta och analysera de viktigare frågorna rörande USA:s arktispolitik. Studien är baserad på existerande kunskap som byggts upp på FOI Försvarsanalys under de senaste tre årens studie- och analysarbete och fokuserar på de senaste årens utveckling. Flera skäl talar för att USA kommer att börja agera mer aktivt i Arktis inom de närmaste åren. Mängden faktorer som samtidigt är på väg att förändras i Arktis gör att de policybildande delarna av det amerikanska politiska systemet måste agera. Klimatförändringarna i Arktis, energireserverna, de överlappande territoriella anspråken, de militärstrategiska implikationerna av missilförsvaret och den nukleära andraslagsförmågan, andra statliga och icke-statliga aktörers aktiviteter i regionen, miljöaspekterna samt allmänt ökande mänskliga aktiviteter i regionen pekar tydligt på att man behöver ta sig an dessa frågor på ett helt annat sätt än tidigare. Det som talar mot ett mer aktivt agerande är själva mängden av andra stora problem och frågor USA har att hantera; Irak- och Afghanistankrigen, kriget mot terrorismen, de svåra ekonomiska problemen och relationen till ett mer kapabelt Kina är några av dem. Utvecklingen i Arktis är dock sådan att ett icke-agerande framstår som alltmer ohållbart. När punkten nås då USA måste börja agera är det troligt att detta sker med kort förvarning. För att öka förståelse av och förvarning om hur amerikansk arktiskpolitik kommer att utvecklas framstår fyra områden som extra viktiga för att studera utvecklingen av amerikansk arktispolitik: * USA:s Brist på operativa isbrytare kommer att fungera som ett slags "vindstrut". När beslut om anskaffning och finansiering av nya isbrytare fattas är det början på en konkret implementering av en ny arktispolicy. Frågans utveckling kan därför bidra till att ge en klarare bild av den övergripande policyutvecklingen. * Alaskas geopolitiska läge betingar USA som arktisk nation. Delstatens läge, energiresurser och dess företrädare på nationell nivå är en viktig påverkansfaktor. * Militärstrategiskt hanteras Arktis på högsta nivå. Nyligen ändrad militärterritoriell indelning och uppgiftsställning för Arktis, kunskapsuppbyggnad inom US Navy samt färska analyser av Department of Defense är tydliga indikatorer på det. Hur den fortsatta hanteringen av de militärstrategiska frågorna blir är en viktig faktor att följa. * Arktis är på väg att bli en reguljär del av USA:s nationella planeringsprocess. En fortgående konkretisering av handlingslinjer kommer efterhand att generera utspel, PM, artiklar och federala policydokument av olika slag. Även om Arktis för närvarande konkurrerar med andra frågor på dagordningen är USA för stort för att inte agera konkret och praktiskt i Arktis i ljuset av den snabba utvecklingen. Det pekar sammantaget på att en fortsatt följning och analys av området kan ge förvarning om USA:s kommande avsikter i Arktis. USA:s blotta storlek, resurser och modus operandi kommer att påverka det strategiska mönstret i Arktis när man väl beslutat sig för hur man vill agera. När så sker har en ny fas i Arktis geopolitiska utveckling inletts.