Regions vulnerable to climate change - findings and methodological considerations

Klimatförändringarnas effekter kommer inte att vara jämt fördelade över jordklotet. Ett flertal studier har därför försökt identifiera de regioner som kan förväntas vara särskilt sårbara eller uppvisa särskilt hög risk för konflikter till följd av klimatförändringarna (s.k. 'hotspots'). Föreliggande rapport syftar till att beskriva vilka regioner som har identifierats samt att analysera de utgångspunkter som har använts i studierna. I analysen har ett särskilt intresse riktats mot vilka effekter av klimatförändringarna som behandlas, vilka perspektiv på säkerhet som tas, vilket tidsperspektiv analysen anlägger samt hur samspelet mellan klimatförändringar och andra parallellt pågående förändringsprocesser införlivas. Analysen har strukturerats utifrån fyra övergripande teman: biofysisk utsatthet, socioekonomisk sårbarhet, miljöförstöring samt konflikthistoria. Sammantaget behandlas nio regioner i studierna: Arktis, sydöstra och östra Europa, södra medelhavsområdet, Sahelområdet, södra Afrika, sydvästra Asien, centrala Asien, östra Asien samt Sydamerika. Regional analys Arktis: Säkerhetskonsekvenserna i regionen kopplas främst till bristen på tydliga territoriella gränser och väldefinierade rättigheter för olika länder kring de naturtillgångar som tillgängliggörs i och med klimatförändringarna. Bristen på internationell reglering anses utgöra en risk för militarisering av intressekonflikter mellan olika stater. Sydöstra och östra Europa: Säkerhetskonsekvenserna i regionen bottnar huvudsakligen i risken för en ekonomisk nedgång i två centrala men klimatkänsliga sektorer, nämligen turism och jordbruk. Detta anses kunna förvärra redan befintliga etniska spänningar i regionen, särskilt om omfattande migration blir följden av en negativ samhällsutveckling. Södra medelhavsområdet: Säkerhetskonsekvenserna i regionen härleds huvudsakligen till ökad risk för vatten- och matbrist, militarisering av vattenkonflikter, ekonomisk nedgång och omfattande migration. Beroendet av importerad mat medför att åtskilliga länder i regionen är mycket känsliga för plötsliga prishöjningar vilket i sin tur anses kunna komma att ligga till grund för ett utspritt missnöje och väpnade upplopp. Sahelområdet: Säkerhetskonsekvenserna i regionen uppfattas framförallt bottna i rådande sårbarheter och klimatförändringarna blir ytterligare en stor utmaning för denna region. En stor andel av befolkningen är beroende av export från bomull och djuruppfödning. Båda dessa områden är mycket känsliga för förändringar i nederbörd och temperatur. Södra Afrika: Säkerhetskonsekvenserna i regionen kopplas främst till allvarlig vattenbrist vilket påverkar såväl jordbruket som människors hälsa och vardagsliv. En havsnivåhöjning betonas också som en säkerhetsrisk eftersom den hotar ett flertal stora kuststäder. Sydvästra Asien: Säkerhetskonsekvenserna i regionen är främst kopplade till vatten- och matbrist å ena sidan och socioekonomisk sårbarhet å andra sidan, främst vad gäller ekonomisk nedgång och stagnation i oljerika länder. Centrala Asien: Säkerhetskonsekvenserna i regionen knyts framförallt till riskerna för intressekonflikter mellan den del av befolkningen som använder vatten för elproduktion i vattenkraftverk och den del som främst använder vatten för bevattning inom jordbruket. Eftersom en stor andel av befolkningen är anställda inom jordbruket är denna sektor särskilt känslig för klimatförändringarnas effekter. Det post-sovjetiska arvet anses också hindra utvecklingen och effektiviseringen av viktiga institutioner i regionen. Östra Asien: Säkerhetskonsekvenserna i regionen är främst relaterade till havsnivåhöjningen, vilken påverkar åtskilliga miljoner människor boendes längs kusten, och till förändringarna av nederbörd och tid för monsun, vilka påverkar både jordbruksproduktionen och risken för översvämningar. Dessa förändringar i kombination med en ökad risk för extrema väderhändelser anses utgöra en särskilt risk för kustområdena, vilka också innehar åtskilliga stora städer. Sydamerika: Säkerhetskonsekvenserna i regionen av klimatförändringarna anses främst vara sprungna ur bristen på politisk insikt i behovet av klimatanpassning vad gäller risken för vattenbrist och i behovet att reducera pågående miljöförstöring och skövling av regnskog. En okontrollerad urbanisering gör även att många stora städer förväntas vara särskilt sårbara för klimatförändringarnas effekter. Summering De säkerhetskonsekvenser som identifierats i de analyserade studierna visar på olika risker kopplade till klimatförändringarna, såsom vattenbrist, störningar i livsmedelsförsörjningen och havsnivåhöjning, liksom till betydelsen av det samspel som finns mellan olika förändringsprocesser. De metodansatser som används i studierna kan särskiljas mellan dem som utgår från biofysisk utsatthet, dvs. från klimatförändringarnas effekter, och dem som tar utgångspunkt i befintliga sårbarheter, vilka klimatförändringarna kan förstärka. Tendensen att välja en av dessa ansatser ligger till grund för att poängtera att klimatförändringarnas säkerhetskonsekvenser bottnar i en kombination av båda dessa faktorer och att konsekvenserna således är ett resultat av biofysisk utsatthet i kombination med hög grad av sårbarhet och svag anpassningskapacitet. Det är också viktigt att beakta vilka perspektiv på säkerhet som ligger till grund för analys. Härvidlag brister många studier i transparens. Att utveckla bättre förståelse för komplexiteten bakom klimatförändringarnas säkerhetskonsekvenser är en viktig uppgift i vilket lokala förutsättningar och villkor utgör viktiga utgångspunkter. Härvidlag måste utgångspunkten tas i att det inte enbart är klimatet som förändras utan även samhällen och dess förmåga att anpassa sig förändras.