Hur individen uppfattar negativa effekter av klimatförändringarna

Författare:

  • Anita Pettersson-Strömbäck
  • Kadri Meister
  • Karin Mossberg Sonnek

Publiceringsdatum: 2012-10-10

Rapportnummer: FOI-R--3488--SE

Sidor: 87

Skriven på: Svenska

Nyckelord:

  • klimatförändringar
  • anpassning
  • risk
  • individ
  • enkät
  • hälsa
  • egendom
  • natur
  • skyfall
  • torka
  • värme
  • havsnivåer

Sammanfattning

Klimatet förändras och kommer att fortsätta förändras inom en överskådlig framtid, även om vi skulle kunna stoppa alla utsläpp av växthusgaser redan idag. För att möta det förändrade klimatet måste vi anpassa samhället så att det klarar en stigande medeltemperatur, stigande havsnivåer och mer extremväder som värmeböljor eller kraftig nederbörd. Svenska kommuner har nått olika långt i sitt anpassningsarbete inför klimat-förändringarna; vissa kommuner har tagit fram strategier och föreslagit åtgärder medan andra kommuner ännu inte påbörjat arbetet. Oavsett om kommunen vidtar åtgärder eller ej så kommer den enskilda individen att få ta ett större ansvar för att anpassa sig och sin tillvaro, och kommunerna kommer att få ta ett ansvar för att informera sina invånare om risker och åtgärder. För att kunna göra det krävs en riskmedvetenhet bland befolkningen. Den här studien har syftat till att ta reda på hur allmänheten i Sverige uppfattar de negativa effekterna av klimat-förändringarna, och om de är beredda att genomföra åtgärder för att minska riskerna. Undersökningen genomfördes med en enkät bland ett urval av undersökningsföretaget TNS Sifo:s webbpanel. Enkäten innehöll både slutna och öppna frågor och besvarades av 1 050 personer. Svaren analyserades dels kvantitativt för att se om kön och ålder påverkade hur man svarade, dels kvalitativt där de öppna svaren kategoriserades. Resultatet är, i samstämmighet med tidigare studier, att 95 % av svenskarna i åldern 16-75 år svarade att klimatförändringarna påverkar oss som bor i Sverige. Fler män än kvinnor svarade att vi inte kommer att påverkas. Av dem som svarade att vi i Sverige kommer att påverkas, uppgav 78 % att även den egna familjen, och 72 % att den egna personen, skulle komma att påverkas negativt. Av dessa var fler kvinnor än män. Vidare svarade de äldre åldersgrupperna (45-64 år och 65 +) mindre ofta att klimatförändringarna skulle medföra negativa effekter (förutom för kraftigare skyfall) eller påverka faktorerna hälsa, egendom och natur. I enkäten nämndes fyra effekter av klimatförändringen. När respondenterna bads att ange vilka av dem som de trodde skulle kunna påverka dem personligen så svarade 80 % kraftiga skyfall, 56 % intensivare värmeböljor, 49 % långvarigare torka och 33 % höjda havsnivåer. På frågan om vad det är som kommer att påverkas negativt var "naturen nära mig" det vanligaste svaret bland de fasta svarsalternativ som gavs. Svaren "min egendom" och "min hälsa" angavs hälften så ofta. Respondenterna hade också möjlighet att ange andra aspekter som kan tänkas bli påverkade av klimatförändringarna. När de nämnde rent personliga aspekter handlade dessa om den egna ekonomin, bostaden, trädgården, transporterna, de sociala kontakterna och fritidsintressena. Dessutom nämndes en försämrad livskvalitet och en ökad oro. På frågan när respondenterna trodde sig kunna märka av de negativa effekterna av klimatförändringen för egen del svarade en femtedel att de märker av effekterna av intensivare värmeböljor och kraftigare skyfall redan nu. Effekterna av högre havsnivåer och långvarigare torka ansågs ligga längre fram i tiden. Slutligen frågade vi respondenterna om de skulle göra något för att minska risken för sig själva för att påverkas negativt av klimatförändringarna. Av dem som sagt sig kunna påverkas personligen svarade 67 % att de skulle vidta åtgärder. Av dessa var fler kvinnor än män. På den öppna frågan om vilka åtgärder som de skulle vidta kunde svaren delas in i två kategorier, en där respondenterna hade ett kognitivt förhållningssätt (exempelvis mental förberedelse, hålla sig informerad) och en med ett aktivt förhållningssätt (exempelvis påverka politiskt, konkreta åtgärder). Resultaten visar att eftersom uppfattningen varierar om vad de negativa effekterna kommer att innebära, så måste informationsinsatserna skräddarsys för olika målgrupper (exempelvis män och äldre). Det kan även bli så att yngre människor kan uppleva att det går trögt att genomföra åtgärder, medan äldre inte anser att åtgärderna är nödvändiga. Det är något som måste hanteras av ansvariga myndigheter och organisationer.