Europas försvar och säkerhet i en ny tid. Ökat ansvar och krympande resurser

I ett försvarspolitiskt perspektiv kännetecknas utvecklingen i Europa idag av flera kännbara förändringar: USA:s ombalansering från Europa till Asien, förmågebrister, minskande försvarsbudgetar samt pågående försvarsreformer. Dessa kan, var och en för sig, få allvarliga konsekvenser. Vad som gör läget särskilt svårt just nu är emellertid att förändringarna sker parallellt, vilket riskerar att förstärka effekterna av dem. Klart står att det handlar om reella utmaningar för den transatlantiska relationen men också för EU, NATO och de enskilda staterna. Det talas å ena sidan om att EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik (GSFP) går på tomgång, å andra sidan om NATO:s osäkra framtid efter Afghanistan, med ett mindre engagerat USA. I denna rapport analyseras möjliga konsekvenser av dels genomförda eller aviserade försvarsbudgetnedskärningar och försvarsreformer i Europa och USA, dels av USA:s ombalansering från Europa till Asien. Studien belyser särskilt hur den transatlantiska länken och Europas säkerhetspolitiska roll påverkas. Författarna konstaterar att ingenting idag tyder på att försvarsbudgetarna i Europa kommer att öka i syfte att stärka resurser och förmågor, vilket innebär att Europa, åtminstone på sikt, måste göra lika mycket med krympande resurser och förmågor eller göra tydligare prioriteringar. Men frågan är om det räcker? Även om USA:s ombalansering mot Asien inte förändrar förutsättningarna för kollektivt försvar inom Europa så torde den ändå innebära att Europa måste ta ett större ansvar för internationell krishantering.