Om indirekta, komplexa och oönskade händelser. Att analysera risker med stor osäkerhet

Utgångspunkten för denna studie är insikten om att det finns olika typer av risker och att vissa risker - komplexa risker - innebär utmaningar för den traditionella riskbedömningen i och med dess fokus på sannolikhet och konsekvens. För att kunna utveckla riskbedömningen så att den bättre kan hantera dessa komplexa risker behöver kunskaperna om dem fördjupas. Detta behov förstärks av att de inte utgörs av en homogen samling risker. Det övergripande syftet med denna rapport är därför att, baserat på ett antal studier, diskutera vilka karaktärsdrag som utmärker komplexa risker liksom att presentera och diskutera innebörden i de olika begrepp som används för att tala om dessa risker. För att få en överblick kan de risker som hanteras i studien ses utifrån två synvinklar, även om de bägge är tätt sammanlänkade och rentav beroende av varandra. Å ena sidan handlar det om utmaningar kopplade till vår förmåga att förvärva kunskap om dessa risker. Detta relaterar i hösta grad till riskernas karaktär; om komplexitet, det vill säga om den icke-linjära relationen mellan orsak och verkan; om vetenskaplig osäkerhet det vill säga brister i modeller eller datatillgång; och om socio-politisk tvetydighet det vill säga olika samhällsgruppers nivåer av risktolerans och normer kring risker. Å andra sidan handlar det om utmaningar kopplade till kognitiv förmåga, eller mer bestämt om individers riskperception och värderingar. För att förstå en alltmer komplicerad värld finns det ett antal mentala strategier som skapar mönster i en värld som tycks vara präglad av slumpmässighet. Dessa strategier kan emellertid leda till felaktiga slutsatser när en begränsad mängd data får representera en större företeelse eller när olika utvecklingar helt missas på grund av att fokus är inriktat på annat håll. Detta blir särskilt viktigt att ta i beaktande eftersom mycket av arbetet kring identifiering av komplexa och framtida risker baseras på expertbedömningar vilka även de präglas av perspektiv och tolkningar. Det finns ett antal begrepp som på ett eller annat sätt relaterar till komplexa risker, vilket är det samlingsnamn vi använder för dessa risker. En vanligt förekommande benämning är framväxande risker (eng. emerging risks), vilka kännetecknas av att de helt, eller till stor del, saknas historisk data kring en händelse. I och med avsaknaden av data blir det dels mycket svårt att göra såväl sannolikhets- som konsekvensbedömningar, dels blir tolkningsutrymmet större, varpå perspektiv och värderingar blir viktiga inslag i riskbedömningen. Nära kopplat till detta ligger systemiska risker (eng. systemic risks) vilka framförallt handlar om risker vars effekter blir systemöverskridande på grund av de komplicerade beroendeförhållanden som har vuxit fram, inte minst i och med en allt mer globaliserad ekonomi. En tredje typ av risk, som även den knyter an till framväxande risker, är så kallade epistemologiska risker (eng. epistemic risks) vilka i grunden handlar om hur människan skapar sig förståelse i en komplex värld. Detta blir särskilt utmanande vid sällanhändelser och i företeelsen som går under benämning svarta svanar. Identifiering av komplexa risker åskådliggör åtskilliga svårigheter som finns i riskidentifiering i stort. En förbättrad förståelse för hur individer tolkar och uppfattar sin omvärld och ett beaktande av de psykologiska och kognitiva barriärer som finns utgör därför ett viktigt första steg i arbetet med att utveckla samhällets förmåga att införliva och hantera olika typer av risker.