Energifattigdom, försörjningstrygghet och offentligt agerande

Energifattigdom är ett begrepp som används på många sätt och med olika betydelser beroende på sitt sammanhang. Syftet med den här rapporten är att öka förståelsen för begreppet och hur det relaterar till ett bredare fattigdomsbegrepp, vilka synergier och konflikter som finns mellan en strävan att uppnå en trygg energiförsörjning och att begränsa energifattigdomen samt i vilken grad energifattigdom kan leda till ett ökat krav på offentligt agerande. Begreppet energifattigdom har i vissa sammanhang fokus på utvecklingsländer och en bristande tillgång på moderna energibärare. I andra sammanhang, ligger fokus i stället på svårigheter att hantera kostnaderna för energi och på hushållens förmåga att värma upp sina bostäder. Detta senare perspektiv är det vanligaste i industrialiserade länder och av störst relevans för Sverige. Att transporternas energianvändning i allmänhet inte inkluderas i energifattigdomsbegreppet kan dock vara problematiskt eftersom tillgången på transporter påverkar förutsättningarna för såväl arbetspendling som en rik fritid. I vissa länder som till exempel Storbritannien är energifattigdom en viktig aspekt av energipolitiken medan dess betydelse i flera andra EU-länder hittills har varit begränsad. Inom EU har det nära relaterade begreppet "utsatta kunder" inkluderats i det energipolitiska regelverket. Energifattigdom har också naturliga kopplingar till en bredare fattigdomsproblematik. Det är emellertid inte självklart varför man ska prata om energifattigdom när man inte definierar fattigdom för andra konsumtionsområden som t.ex. livsmedel eller transporter. Det finns ett stort antal faktorer som kan påverka utbredningen av energifattigdom i samhället och vilka förutsättningar hushållen har för att hantera energikostnaderna. Energieffektivitet, energimarknadernas funktion, energiskatternas nivå, arbetslöshet och hur de sociala trygghetssystemen är konstruerade är exempel på sådana faktorer som sträcker sig över ett flertal politikområden. Det finns tydliga kopplingar mellan trygg energiförsörjning och energifattigdom. En trygg långsiktig energiförsörjning med balans mellan tillförsel och användning ökar förutsättningarna för att undvika att stora och plötsliga prisökningar uppkommer, vilket skulle kunna vara ett särskilt stor problem för hushåll med begränsade ekonomiska resurser. Här kan man se en tydlig synergi mellan mål om en trygg energiförsörjning och mål om att skydda ekonomiskt utsatta hushåll. Men det kan också finnas konflikter. Om stora ekonomiska resurser läggs på att undvika avbrott, inklusive att bygga redundans i produktions- och distributionssystemet, kan det leda till ökade systemkostnader som måste tas ut i form av ökade energipriser. Detta kan vara särskilt problematiskt för resurssvaga konsumenter, som inte heller självklart är de som är mest betjänta av de vinster som det trygga systemet kan leda till. I rapporten diskuteras huruvida energifattigdom kan förväntas ligga till grund för krav på offentligt agerande, bl.a. i form av avsteg från dagens dominerande styrningsparadigm. Ett ökat fokus på fördelningsfrågor och utsatta konsumenter kan naturligtvis leda till olika reformer och regelverksförändringar. Det finns däremot inte något enkel koppling mellan energifattigdom och krav på plötsliga ingripanden, krav som kan manifesteras till exempel i form av protester mot ökande energipriser.