Värdlandsstöd vid höjd beredskap. Innebörd för det civila försvaret

Syftet med den här rapporten är att på uppdrag av MSB bidra till utvecklingen av det civila försvaret genom att belysa vad värdlandsstöd är, vad det skulle kunna innebära för aktörer inom det civila försvaret vid höjd beredskap, samt hur förmågan skulle kunna utvecklas och studeras vidare. Sverige ska kunna ge och ta emot civilt och militärt stöd. Värdlandsstöd kan sammanfattas som praktiska förberedelser för att utländska förband ska kunna verka på svenskt territorium, genom exempelvis utarbetande av nationell plan och rättsliga regler. Det är inte uppenbart vilka andra typer av förberedelser som ska räknas till förmågan att tillhandahålla värdlandsstöd och det är inte uppenbart på vilket sätt praktiska förberedelser skiljer sig från andra typer av förberedelser. Regeringens definition är snarlik med hur Nato definierar värdlandsstöd. EU:s definition av värdlandsstöd skiljer sig på flera punkter från Natos och regeringens. Att ge civilt stöd till utländska militära aktörer kan vara en uppgift för det civila försvaret, förutsatt att aktörerna bidrar till att värna civilbefolkningen, säkerställa samhällets funktionalitet eller bidrar till Försvarsmaktens förmåga. Att ge stöd till utländska militära aktörer som övar, transiterar eller genomför insats som inte är till gagn för de svenska försvarsansträngningarna ryms däremot enligt vår tolkning inte inom målet för det civila försvaret. Att ge stöd till utländska civila aktörer kan vara en uppgift för det civila försvaret, men det är inte uppenbart varför eller på vilket sätt värdlandsstöd under höjd beredskap skulle skilja sig från behovet av att kunna tillhandahålla värdlandsstöd i fred och vid fredstida kriser. Ingen av de aktörer som intervjuats inom ramen för denna studie har genomfört någon planering eller några förberedelser för att kunna tillhandahålla värdlandsstöd under höjd beredskap. Erfarenheter av värdlandsstöd vid hantering av större kriser och händelser visar att det finns ett stort behov av styrning och inriktning från regeringen och MSB. Respondenterna efterfrågar bland annat styrning kring vem som begär internationellt stöd och vem som ansvarar för att tillhandahålla värdlandsstöd under framförallt krishanteringens operativa faser. Aktörerna efterfrågar även en samlad kunskap om vilka nationella och internationella resurser som finns att tillgå. Det finns även osäkerhet kring hur begäran om internationellt stöd ska göras, samt hur tillhandahållande av värdlandsstöd ska finansieras.